Färsk svensk forskning visar att total undvikande av solljus kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. En långsiktig studie av nästan 30 000 skandinaviska kvinnor antyder att personer som konsekvent håller sig borta från solen lever kortare än de som exponerar sig på ett balanserat sätt.

Forskare från ett välrenommerat svenskt medicinskt centrum följde 29 518 kvinnor från början av 1990-talet fram till 2010. Deltagarna beskrev noggrant sina vanor kring vistelse i solen. Resultaten utmanar det förenklade budskapet om att mindre sol alltid är bättre.

Studien visar att kvinnor som systematiskt undvek UV-strålning avled betydligt oftare än de som vistades i solen måttligt eller regelbundet. Risken för dödsfall av alla orsaker var hos ”solflyktingarna” ungefär dubbelt så hög som hos personer som regelbundet exponerade sig för solens strålar. För icke-rökande kvinnor som sällan gick ut i solen var den förväntade livslängden mycket jämförbar med livslängden hos rökande kvinnor som oftare exponerade sig för UV-strålning.

Forskarna beräknade att de deltagare som exponerades minst för solen förlorade i genomsnitt mellan 0,6 och hela 2,1 levnadsår jämfört med dem som regelbundet vistades i solen. Detta gör solundvikande jämförbart med de hälsorisker som är förknippade med regelbundet cigarettrökning.

Varför kan solen faktiskt främja och inte bara skada din hälsa

Forskarna försökte förklara det starka sambandet mellan solundvikande och högre dödlighet. De identifierade flera möjliga biologiska mekanismer som tillsammans kan skapa en skyddande effekt.

Den mest citerade förklaringen är D-vitamin. Huden producerar det under påverkan av UVB-strålning. Detta hormon påverkar inte bara bentätheten utan också immunförsvarets och det kardiovaskulära systemets funktion. Lägre nivåer av D-vitamin förknippas med högre risk för förhöjt blodtryck, kan öka benägenheten för inflammatoriska tillstånd och förekommer oftare vid fetma och typ 2-diabetes.

När någon i åratal undviker solen blir djupa och långvariga brister lättare, särskilt i länder med kort dag och lång vinter. I Sverige är vintern lång och dagen mycket kort. Under flera månader om året ser invånarna solen endast kort eller inte alls. I en sådan verklighet leder totalt undvikande av UV-strålar nästan alltid till allvarlig D-vitaminbrist och ännu starkare störning av dygnsrytmen.

Blodtryck, dygnsrytm och signaler till hela kroppen

Solen påverkar oss inte bara genom D-vitamin. Under exponering för UV-strålar frisätts kväveoxid i huden – en förening som vidgar blodkärlen och hjälper till att sänka det arteriella trycket. Detta kan delvis förklara varför gruppen som undvek solen oftare avled av hjärtsjukdomar och stroke.

Dagsljus synkroniserar också den biologiska klockan. Störd dygnsrytm främjar fetma, störningar i blodsockerregleringen, depression och sömnproblem. En person som tillbringar dagarna huvudsakligen inomhus och går ut efter mörkrets inbrott utsätter sig för en ackumulering av flera ogynnsamma faktorer samtidigt.

Enligt författarna till undersökningen tycks exponering för naturligt ljus fungera som en ”metareglering” – det ordnar många processer från blodtryck till hormonbalansen. Det svenska teamet tog hänsyn till många potentiellt förvirrande faktorer som utbildning, kroppsvikt, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Sambandet mellan solundvikande och högre dödlighet kvarstod även efter sådana justeringar.

Men forskarna understryker att studien hade observerande karaktär, så den ger inte hundra procents säkerhet för att brist på sol är den direkta orsaken till alla skillnaderna. Undersökningen omfattade kvinnor i åldern 25 till 64 år, och deltagarna delades in i tre grupper: personer som aktivt undvek solen och praktiskt taget inte gick utomhus under soltimmarna, personer med måttlig exponering och personer som ofta vistades i solen.

Hjärtsjukdomar som huvudorsak till dödsfall hos dem som undvek solen

När forskarna undersökte de konkreta dödsorsakerna framträdde hjärt-kärlsjukdomar som huvudproblemet. Hos kvinnor som nästan inte vistades i solen förekom följande markant oftare:

Hjärtinfarkt och andra former av ischemisk hjärtsjukdom
Stroke och hjärnblödningar
Förhöjt blodtryck med kardiovaskulära komplikationer
Hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt
Ateroskleros i kroppens större artärer
Lungemboli och trombos

Just dessa åkommor stod för en stor del av de ”överskjutande” dödsfallen. Detta stämmer väl överens med hypotesen om kväveoxidens, D-vitaminets och blodtrycksregleringens roll. För kvinnor som undvek solen var risken för död av kardiovaskulära sjukdomar ungefär dubbelt så hög som hos jämnåriga som regelbundet vistades utomhus.

Som medicinen har lärt oss under många år ökar frekvent solexponering risken för hudcancer, inklusive malignt melanom. I den analyserade gruppen steg antalet hudcancerfall i takt med nivån av solexponering. Trots detta förblev den totala dödligheten lägre hos kvinnor som var mer exponerade för solen.

Balansen styrdes av hjärtsjukdomar, som i statistiken dödar långt oftare än malignt melanom, särskilt vid god onkologisk vaksamhet och tidig upptäckt av hudförändringar. Forskarna från det medicinska centret i Sverige påpekade att observationen täckte två decennier av hälsodata.

Så här använder du solen förnuftigt med praktiska råd för vardagen

Författarna till undersökningen uppmanar inte till timmar på solstolen mitt på dagen eller att ge avkall på solskydd. Slutsatserna pekar i en helt annan riktning: extremer är dåliga, och nyckeln tycks vara måttlig, regelbunden exponering utan brännskador.

För personer som bor i Sverige kan en förnuftig kompromiss se ut så här:

15-30 minuter utomhus på en solig dag med bara underarmar och delar av benen flera gånger i veckan
Undvikande av full sol mitt på dagen på sommaren (cirka klockan 11:00-15:00)
Användning av SPF-filter åtminstone på ansikte, hals och händer, särskilt vid längre vistelse utomhus
Regelbunden kontroll av födelsemärken hos en dermatolog om huden lätt bränns eller det finns många fräknar
D-vitamintillskott efter konsultation med läkare särskilt under höst- och vintersäsongen
Dagliga promenader i solljus istället för endast transport i bil eller kollektivtrafik
Helger tillbringade delvis i naturen istället för i köpcentra
Öppning av gardiner och persienner för att släppa in dagsljus i hemmet

Vad betyder denna forskning för dig i praktiken

Under många år fokuserade hälsokampanjer i flertalet länder nästan uteslutande på risken för hudcancer. I praktiken uppfattade en stor del av människor detta som en uppmaning till totalt undvikande av solen: övertäckta fönster, arbete vid konstgjort ljus, snabb övergång från bil till kontor och tillbaka.

Den svenska analysen tyder på att en så ensidig strategi kan medföra en oönskad bieffekt – ökande belastning med hjärtsjukdomar. För personer från riskgrupper såsom patienter med förhöjt blodtryck, fetma eller prediabetes kan medveten användning av naturligt ljus vara ett av elementen i förebyggandet tillsammans med motion, kost och farmakologisk behandling.

I vardagen är det värt att vara uppmärksam på enkla vanor: en promenad i pausen på arbetet, att gå två hållplatser till fots på en solig dag eller en helg tillbringad delvis i det fria istället för inomhus. Små förändringar ackumuleras genom åren och kan verkligen påverka hjärtats hälsa, välbefinnande och livslängd. Det är också viktigt att komma ihåg att reaktionen på solen är individuell. En person med mycket ljus, känslig hud behöver starkare skydd än någon med mörkare hudton. Men ingen vinner på att helt stänga av sig från dagsljus. Förnuftig, kontrollerad exponering kombinerad med skydd mot brännskador verkar idag vara den mest hälsosamma strategin – och det inte bara från dermatologins synvinkel, utan för hela organismen.