Moskva är färdigt med att lita på utländska telekommunikationssystem
Den inledande delen av en ny rysk satellitkonstellationen har precis nått omloppsbanan. Ryssland har tagit sitt beslut: beroendet av västerländsk teknologi måste upphöra – och nu agerar man.
Det lågprofilerade företaget Bureau 1440, som har nära kopplingar till den ryska staten, har nyligen skickat upp sexton kommunikationssatelliter i låg omloppsbana. Det är det första steget i projektet Rasswiet, som före 2035 siktar på att placera över niohundra satelliter i omloppsbana och därmed skapa ett ryskt alternativ till det amerikanska Starlink-systemet.
För Kreml handlar det om en strategisk investering. Efter erfarenheterna med sanktioner och blockering av tillgången till västerländsk teknologi ska en egen satellitkonstellation säkerställa oberoende – inte bara för den civila sektorn, utan även för militären och den statliga förvaltningen. Telekomexperter påpekar att satellitinternet under de senaste åren har flyttats från lyxkategorin till kritisk infrastruktur, och Ryssland har insett detta tidigare än många europeiska regeringar.
Hur många satelliter har ryssarna faktiskt skickat upp?
En måndag placerade Bureau 1440 sexton satelliter i låg omloppsbana. Till jämförelse omfattar Starlink-konstellationen omkring tiotusen satelliter och täcker större delen av jordens kontinenter. Det ryska nätverket befinner sig alltså fortfarande i sin linda – men själva faktum att Moskva har gått från planer till handling signalerar allvar bakom intentionen.
Den första gruppen satelliter markerar övergången från testfasen till uppbyggnaden av en verklig tjänst. Enligt uttalanden från ledningen i Bureau 1440 förbereder man dussintals ytterligare uppskjutningar. Varje uppskjutning ska placera ytterligare tiotal enheter i omloppsbana, vilket under loppet av några år kommer att skapa ett nätverk som täcker de avlägsna delarna av Sibirien, Fjärran Östern och Arktis.
Den ryska rymdorganisationen Roskosmos har meddelat att det före 2035 ska finnas över niohundra satelliter från Rasswiet-programmet i drift. Tidslinjerna är ambitiösa: redan nästa år är det enligt planerna meningen att kommersiell drift med omkring tvåhundrafemtio satelliter ska starta. Lyckas det kommer den ryska konstellationen inom kort tid att placera sig bland världens största – om än fortfarande markant mindre än Starlink.
Därför investerar Kreml miljarder i rymdinternet
Den ryska regeringen har avsatt cirka 1,26 miljarder dollar från statsbudgeten till projektet. Medlen ska täcka rymdinfrastruktur, markstationer, kontrollcentrum och teknikutveckling. Bureau 1440 planerar dessutom själv att investera ytterligare fyra miljarder dollar före 2030. Den totala investeringen överstiger därmed fem miljarder dollar – en signal som analytiker tolkar som uttryck för att ryska myndigheter betraktar satellitinternet som en prioritet i nivå med oljeprojekt eller kärnenergi.
Pengarna kommer att fördelas på följande områden:
- Produktion och provning av nya kommunikationssatelliter
- Modernisering av bärraketer och uppskjutningsinfrastruktur
- Utveckling av användarterminaler för företag, institutioner och privata kunder
- Uppbyggnad av programvara för konstellationsstyrning och dataflöde
- Anläggning av mottagningsstationer och kontrollcentrum på ryskt territorium
- Säkring av krypterad kommunikation för militära och statliga ändamål
Forskare från det Moskva-baserade tekniska institutet MFTI påpekar att det ryska systemet i motsats till Starlink inte kommer att vara kommersiellt optimerat. Prioriteten är självförsörjning och motståndskraft mot sanktioner. Det kan resultera i högre driftskostnader, men också i ökad statlig kontroll över hela kedjan – från produktion till datastyrning.
Kriget i Ukraina avslöjade satelliternas verkliga värde
Konflikten i Ukraina gav en avgörande läxa: satellitbaserad kommunikation har blivit ett centralt verktyg för både militären och den civila administrationen. Starlink säkrade förbindelsen för ukrainska enheter och myndigheter under invasionens första veckor, när den klassiska infrastrukturen kollapsade under bombningarna. Det amerikanska företaget SpaceX införde därefter den så kallade vitlistan – en mekanism som endast ger tillgång till auktoriserade ukrainska terminaler och blockerar enheter på den ryska sidan.
För ryska styrkor innebar det en markant begränsning. Enligt mediauppgifter försökte Ryska federationens trupper uppsnappa eller utnyttja främmande satellitinfrastruktur, men med begränsad framgång. Denna erfarenhet bekräftade för Kreml att beroende av privata system från USA utgör en risk för kontrollförlust i ett kritiskt ögonblick.
En egen konstellation ska säkerställa att den ryska militären och den statliga förvaltningen har krypterad förbindelse utanför utländska företags räckvidd. Det är ett geopolitiskt argument som kan jämföras med energimässigt oberoende eller livsmedelssäkerhet. Experter på internationella relationer påminner om att satellitnätverk snabbt har transformerats från futuristiskt komplement till kritisk infrastruktur, som kan vara avgörande för förloppet av en konflikt och en ekonomis robusthet.
Vad Rasswiet-projektet betyder för vanliga användare
För den ryska befolkningen kan Rasswiet-konstellationen innebära billigare och mer stabil internetåtkomst i regioner där det idag inte finns något alternativ till satellitförbindelser. Det gäller särskilt de avlägsna delarna av Sibirien, Fjärran Östern och de arktiska områdena, där utläggning av fiberkablar inte ger ekonomisk mening.
Sett ur ett säkerhetsperspektiv är det en avgörande förändring för den ryska militären och den statliga administrationen. Möjligheten att upprätthålla krypterad kommunikation utanför amerikanska eller europeiska operatörer är för Moskva ett argument som kan jämföras med utvecklingen av egna processorer eller operativsystem. En öppen fråga är om Ryssland kommer att erbjuda tjänster utanför sitt eget territorium och i vilken utsträckning – det kommer att bero på politiska överenskommelser med de enskilda länderna.
I bakgrunden lurar också problemet med överbelastning av omloppsbanan. Hundratals nya satelliter ökar risken för kollisioner och bildandet av rymdskrot. Starlink möter redan kritik från astronomer på grund av störningar av observationer och överbelastning av den låga omloppsbanan. Den ryska konstellationen kommer bara att förstärka denna tendens, även om ryska myndigheter hittills förhåller sig tysta om ämnet.
Satellitkommunikation håller på att bli ett geopolitiskt slagfält
För den svenska och europeiska offentligheten kan det ryska projektet verka avlägset, men det påverkar den bredare maktfördelningen. Ju fler länder som bygger upp egna konstellationer, desto mer omvandlas satellitinternet till ett fält för geopolitisk rivalitet. Det kan skapa tryck för ett europeiskt svar på system från USA, Kina eller just Ryssland.
För rymdranschen öppnar sig ett nytt segment: utrustning och teknologi som är kompatibel med olika konstellationer, eller lösningar som minimerar kollisionsrisken i omloppsbanan. Sådana nischområden lockar redan idag företag från bland annat Tjeckien och Polen, som söker sätt att koppla sig på försörjningskedjorna i större rymdprogram.
Hela historien om Bureau 1440 illustrerar hur snabbt satellitförbindelser rör sig från kategorin teknologisk kuriositet till rollen som kritisk infrastruktur. För den vanliga användaren förblir det bara ”internet från en antenn” – men för stater och militärer är det ett verktyg som kan vara avgörande för förloppet av en konflikt, en ekonomis motståndskraft mot kriser och ett lands position i den globala teknikpolitiken. Det är därför värt att följa med i hur snabbt den ryska konstellationen växer – och hur konkurrenterna i Europa och resten av världen reagerar.
