Nya prognoser målar upp en alarmerande bild

Färska epidemiologiska framskrivningar pekar på en oroväckande utveckling. Antalet cancerfall växer snabbare än hälsovårdens kapacitet, och chansen att överleva beror fortfarande i hög grad på var man är född och hur mycket man tjänar.

Medicinen har aldrig varit mer avancerad. Vi har bättre läkemedel, precision i kirurgin, riktade terapier och immunterapi. Ändå är elakartade tumörer fortsatt svåra att kontrollera helt. Vi lever längre – men det innebär också att fler människor hinner utveckla cancer under sin livstid.

Folkhälsoexperter varnar för att det globala antalet cancerdödsfall med nuvarande tendenser kan vara dubbelt så högt omkring 2050 som i dag. Det handlar inte bara om biologi. Sociala, ekonomiska och politiska faktorer spelar en allt större roll för sjukdomsförlopp och behandlingseffekt.

Prognoserna talar om cirka 30,5 miljoner nya fall och 18,6 miljoner cancerdödsfall per år mitt i detta sekel, om det inte sker förändringar inom prevention och behandlingsorganisation. Det är en dramatisk ökning jämfört med i dag och kräver omedelbar handling från hälsovårdssystem världen över.

Hårda siffror som inte kan ignoreras

Enligt data från 2022 fick cirka 20 miljoner människor över hela världen diagnosen en cancersjukdom, och nästan 9,7 miljoner dog. Cancer står därmed redan för en betydande andel av alla dödsfall globalt.

Världshälsoorganisationen uppskattar följande:

Cirka 1 av 5 personer utvecklar en elakartad tumör under sin livstid
Män har en något högre risk än kvinnor
De vanligaste cancerformerna är lungcancer, bröstcancer, tjocktarmscancer och prostatacancer
Tillgång till modern diagnostik påverkar hur tidigt sjukdomen upptäcks
Behandlingsmöjligheterna varierar markant från kontinent till kontinent
Förebyggande screeningprogram kan minska dödligheten med upp till en tredjedel

Forskare från Den Internationella Cancerforskningsorganisationen pekar på en växande klyfta mellan utvecklade länder och utvecklingsländer. Medan en patient med bröstcancer i Europa eller Nordamerika har tillgång till mammografiscreening, riktad terapi och moderna läkemedel, saknar man i det subsahariska Afrika ofta även de mest grundläggande diagnostiska apparaterna.

Läkare understryker att femårsöverlevnaden för samma cancertyp kan variera med upp till femtio procent, beroende på om patienten bor i Tokyo eller i Nairobi. Denna ojämlikhet är ett av de centrala problemen inom global onkologi.

Varför cancer dödar allt fler trots medicinska framsteg

Det paradoxala med dagens medicin är att vi behandlar de enskilda patienterna bättre än någonsin – men det totala antalet sjuka fortsätter att öka. Den viktigaste orsaken är en åldrande befolkning. Människor i 70-årsåldern har en långt högre risk att utveckla cancer än trettioåringar.

Forskare vid universitetsbaserade cancercentra har identifierat flera andra avgörande faktorer. Cigarettrökning dominerar fortfarande och orsakar upp till en tredjedel av alla dödsfall från lungcancer. Överdriven alkoholkonsumtion ökar risken för cancer i lever, matstrupe och tjocktarm. Fetma, som drabbar en allt större del av befolkningen, är kopplad till cancer i njurarna, bukspottkörteln och livmodern.

Luftföroreningar i städer som Delhi, Beijing och Lagos bidrar till ökad förekomst av lungcancer – även hos icke-rökare. Forskare uppskattar att exponering för fina partiklar, PM2.5, kan vara ansvarig för hundratusentals fall per år. Ultraviolett strålning från tropisk sol utan tillräckligt skydd ökar förekomsten av melanom.

Ett ytterligare problem är otillräcklig prevention. Screeningprogram för tjocktarmscancer via koloskopi, mammografiundersökningar och HPV-tester existerar, men täckningen av befolkningen är fortfarande minimal i många länder. En tidig diagnos kan betyda skillnaden mellan ett enda kirurgiskt ingrepp och misslyckad kemoterapi.

Störst klyfta mellan rika och fattiga länder

Statistiken avslöjar en brutal ojämlikhet. I låginkomstländer används endast tio procent av de globala utgifterna för cancerbehandling, även om mer än hälften av världens befolkning bor där. Patienter i Afrika har ofta inte tillgång till grundläggande smärtstillande medel som morfin – än mindre moderna preparat som pembrolizumab eller trastuzumab.

Läkare utan gränser rapporterar om fall där kvinnor med livmoderhalscancer i subsahariska länder väntar månader på strålbehandling, eftersom det bara finns en fungerande apparat i hela landet. Som jämförelse kan patienter i München eller Boston få protonterapi med millimeterprecision.

Tillgången till diagnostiska metoder är lika sned. Positronemissionstomografi, MR-skanning och genetisk testning för BRCA-mutationer är otillgängliga i utvecklingsländer. Grundläggande vävnadsbiopsi måste ofta skickas till utländska laboratorier, vilket innebär veckors väntetid och förlust av dyrbar tid.

Forskare från Harvard University har publicerat en undersökning som visar att investeringar i preventionsprogram och tillgång till grundläggande läkemedel före 2050 potentiellt kan rädda upp till sju miljoner liv per år. Kostnaderna för dessa program skulle utgöra en bråkdel av de ekonomiska förlusterna orsakade av för tidiga dödsfall.

Vad kan vi göra: vägen för att vända utvecklingen

Experter är överens om att en vändpunkt är möjlig – men det kräver koordinerad global handling. Högst upp på listan står förstärkning av den primära preventionen. Kampanjer mot tobaksrökning i Australien och Norge har visat att strikt reglering kombinerat med upplysning kan halvera cigarettkonsumtionen på två decennier.

Tillgång till vaccination är likaså avgörande. HPV-vaccinet kan förhindra de flesta fall av livmoderhalscancer, men tas emot av färre än tjugo procent av flickorna i utvecklingsländer. Vaccination mot hepatit B minskar risken för levercancer markant. Investeringar i dessa program lönar sig många gånger om.

Hälsovårdssystemen måste utöka screeningprogrammen. Regelbunden mammografi hos kvinnor över femtio år, koloskopi hos riskgrupper och tester för prostatacancer kan upptäcka tumörer i ett tidigt skede, där behandlingen är mest effektiv och billigast. Samtidigt är det nödvändigt att förbättra utbildningen av praktiserande läkare, så att de bättre kan känna igen varningstecken.

En verklig möjlighet att förändra onkologins framtid

Fortsätter de nuvarande tendenserna oförändrade står världen inför en tsunami av cancersjukdomar. Men framskrivningar är inte öde. Varje investering i prevention, tidig diagnostik och tillgänglig behandling kan rädda tusentals liv.

Det beror på politisk vilja, forskningsfinansiering och globalt samarbete. Läkare och forskare har verktygen, kunskapen och motivationen. Det som saknas är att säkerställa att alla patienter får tillgång till dem – oavsett var de är födda. Är det inte dags att ta dessa utmaningar på allvar?