Vad som förändras med de nya reglerna för dödsbokonton

Alla som någonsin har behövt stänga ett bankkonto efter ett dödsfall känner till frustrationen. Traditionellt har banker tagit ut höga avgifter för detta arbete — en praxis som i Frankrike har utlöst betydande folkligt missnöje. Nu har lagstiftarna gripit in med nya regler som ska sänka avgifterna markant för efterlevande och anhöriga.

Den konkreta anledningen var ett uppmärksammat fall: Under 2021 förlorade föräldrar sitt åttaåriga barn och skulle därefter stänga barnets sparkonto. För denna rent formella uppgift krävde banken 138 euro. Den offentliga reaktionen var kraftfull, politikerna tog tag i saken, och resultatet är nu en antagen reform.

När banker inte får ta ut dödsboavgifter överhuvudtaget

Sedan början av maj 2025 är vissa bankavgifter i samband med dödsfall antingen helt förbjudna eller kraftigt begränsade. Grundtanken är enkel: Familjer ska inte belastas ytterligare med ogenomskådliga och överdrivna kostnader mitt i sorgen.

Reformen skiljer tydligt mellan enkla och komplexa ärenden. I två situationer försvinner avgifterna helt och hållet:

Avlider ett minderårigt barn får banker inte ta ut dödsboavgifter vid stängning eller avveckling av kontot.
Enkla bon upp till en viss beloppsgräns — för närvarande upp till ett tröskelvärde på 5 910 euro — är likaså avgiftsfria vid avveckling.

Ett dödsbo betraktas som ”enkelt” när det endast finns överskådliga tillgodohavanden utan komplicerade avtalskonstruktioner. Det typiska exemplet är ett lönekonto och kanske ett sparkonto — inga större investeringar, inga lån och inga företagskonton.

Varför just små bon är särskilt skyddade

Den politiska argumentationen var klar: Den som bara ärver ett litet belopp ska inte lämna merparten till banken. För familjer med redan ansträngd ekonomi kunde en tresiffrig avgift tidigare sluka hela det återstående beloppet.

Gränsen på 5 910 euro ska säkerställa att mindre förmögenheter faktiskt hamnar hos arvingarna. Bankerna behåller dock fortfarande möjlighet att täcka en del av sina kostnader i mer omfattande och arbetskrävande ärenden.

När banker fortfarande får ta ut avgifter

Dödsboavgifter har inte avskaffats fullständigt. Reformen riktar sig främst mot överdrivna, schablonmässiga avgifter — inte mot varje form av betalning.

Banker får fortsatt ta ut avgifter när dödsboet är mer komplicerat strukturerat. Typiska exempel inkluderar:

Avlidne hade ett bostadslån löpande i banken.
Det finns företags- eller professionella konton, exempelvis från en enskild firma eller en praktik.
Det finns flera arvingar med inbördes olika krav och potential för oenigheter.
Omfattande investeringar, som till exempel värdepappersdepåer med många enskilda poster, ska granskas och skrivas över.

I sådana fall är processerna ofta mycket arbetskrävande. Banken måste granska åtskilliga dokument, kontrollera arvsbevis, omstrukturera eller lösa in lån, frigöra säkerheter och skriva om depåer. Det är verklig arbetsinsats som inte kan utföras helt utan kostnader.

Avgifter förblir tillåtna när det administrativa arbetet verkligen innebär ett tydligt merarbete — men de är nu lagmässigt takbegränsade.

Taket: Hur höga dödsboavgifter får vara framöver

Det andra centrala elementet i reformen är en fast övre gräns. Även i mer komplexa ärenden kan bankerna inte längre fritt bestämma hur mycket de vill ta ut.

Grundregeln lyder som följer:

Avgifterna får maximalt utgöra 1 procent av det samlade tillgodohavandet som finns i banken.
Därmed sätts en klar och förutsägbar gräns för vad efterlevande familjer kan presenteras för i samband med ett dödsfall.

Sammantaget förföljer lagstiftningen två mål med denna reform: konsumentskydd och återställande av förtroendet för ett system som många har upplevt som ensidigt till bankernas fördel.