När herdar i en liten by i nuvarande Ukraina år 1912 gick över sanddynerna, anade de inte att de trampade ovanpå en av Europas mest spektakulära arkeologiska fynd. När vinden blåste undan sanden uppenbarade sig en häpnadsväckande samling av guld- och silverföremål – ett fynd som skulle omforma forskarnas syn på 600-talet och ursprunget till Stora Bulgarien.

Ett fynd som förändrade historievetenskapen

Under lång tid trodde arkeologerna att skatten enbart var ett gömt förråd, dolt under oroliga tider. Senare granskningar visade dock att upptäckten vid Mala Pereshchepyna i själva verket var en ovanligt välbevarad furstegrav, som hade legat orörd i över 1 200 år.

Gravens rikedom överträffar i stort sett alla andra kända begravningar från samma epok i Europa.

Fyndet innehöll bland annat:

Mer än 800 föremål av guld och silver.
Ett komplett matservis tillverkat av ädla metaller.
Ett svärd med guldinfattad skida samt dyrbara smycken.
Cirka 25 kg rent guld och 50 kg silver.

Maktsymboler gömda i sanden

Föremålen avslöjade en anmärkningsvärd blandning av kulturer. Utöver steppfolkets egna konstföremål påträffade arkeologerna lyxartiklar från Bysantinska riket och det sasanidiska Persien.

Bland de mest iögonenfallande fynden fanns:

Ett silverfat med ett porträtt av kung Shapur II.
Exklusiva bysantinska armband.
Två guldringar med grekiska monogram.

Inskriptionerna på ringarna tolkades som namnet Kubrat (Kovrat). Det blev det avgörande beviset på att graven tillhörde den legendariska härskaren som grundade Stora Bulgarien.

En symbol för kejserligt erkännande

Enligt arkeologerna var de bysantinska insigerna betydligt mer än dyrbara gåvor. Bland fynden fanns ett massivt bältespänne på nästan ett halvt kilo guld – en symbol för den högsta rangen vid kejsarhovet.

Historiska källor berättar att Kubrat mottog titeln patricius direkt av den bysantinske kejsaren Herakleios i Konstantinopel.

Vem var Khan Kubrat?

Kubrat räknas som en av de mest betydelsefulla härskarna bland protobulgarerna.

Han växte upp vid hovet i Konstantinopel, där han enligt flera historiska källor även döptes som kristen. Omkring år 635 lyckades han ena de protobulgarska stammarna och befria dem från avarernas herravälde.

Därigenom uppstod Stora Bulgarien, som snabbt blev en av de viktigaste makterna på stäpperna norr om Svarta havet.

Varför är fyndet fortfarande viktigt?

Skatten från Mala Pereshchepyna ger forskarna en unik inblick i hur snabbt de nomadiska eliterna blev en del av Medelhavsområdets kultur och diplomati.

Fyndet visar att dåtidens härskare inte enbart var krigare, utan också skickliga diplomater med förbindelser till flera av tidens stormakter.

Skatten dokumenterar bland annat:

Den nära alliansen mellan bulgarerna och Bysantinska riket.
Existensen av en avancerad militär och politisk organisation.
En central del av Bulgariens historiska och nationella arv.

Skatten förvaras idag på Eremitaget

Hela fyndet förvaras idag på Eremitagemuseet i Sankt Petersburg. Flera av gravens föremål bär kristna symboler, vilket tyder på att den bulgarska eliten hade starkare förbindelser till kristendomen än man tidigare har trott.

Vanliga frågor

Var hittades Kubrats skatt?

Skatten upptäcktes av en slump 1912 vid byn Mala Pereshchepyna nära Poltava i nuvarande Ukraina.

Vad innehöll skatten?

Fyndet omfattade omkring 75 kg ädla metaller, däribland guldringar med Kubrats monogram, bysantinska kärl, ett guldinfatt svärd och ceremoniella bälten.

Var Khan Kubrat kristen?

Mycket tyder på det. Han växte upp vid hovet i Konstantinopel, där han sannolikt döptes, och flera av gravens föremål är utsmyckade med kristna symboler.