Vad är egentligen shilajit och var kommer det ifrån?

Den här mörka hartset från Himalaya marknadsförs i sociala medier som ett mirakelmedel mot i princip allt. När man granskar den vetenskapliga litteraturen försvinner dock entusiasmen snabbt.

Inom ayurvedisk medicin har denna mörka, klibbiga substans använts i hundratals år. Sociala medier har förvandlat den till ett perfekt kosttillskott – påstås vara bra för immunförsvaret, potensen, hormonerna, minnet och till och med diabetes. Men när man börjar gräva i forskningen spricker illusionen.

Shilajit, även kallat mumio, är en tät hartsmassa med en färg som sträcker sig från ljusbrun till nästan svart. Den sipprar ut från klippor i höglänta bergsområden, främst i Himalaya, Altaj och Kaukasus. Forskare antar att den bildas av växtlämningar som i tusentals år har legat i klippspringor och utsatts för tryck, bakterier, svampar och andra mikroorganismer.

I praktiken handlar det om en naturlig cocktail av många kemiska föreningar. Analyser visar att cirka 80 procent av vikten utgörs av humussyror och fulvosyror. Resten är en blandning av mineraler, spårämnen, aminosyror, proteiner, fettsyror och diverse bioaktiva föreningar – däribland järn, kalcium, kalium, magnesium, krom, selen och kobolt.

Varför upplever shilajit ett sådant hype i sociala medier?

I den traditionella ayurvediska traditionen betraktas shilajit som ett medel som stärker både kropp och själ. Det anses öka energin, förbättra den allmänna konditionen, stödja manlig fertilitet och verka som ett naturligt afrodisiakum. Den typen av arv är en perfekt utgångspunkt för en viral produkt i online-marknadsföring.

På TikTok och Instagram stöter man på videor där influencers lovar nästan vad som helst:

Större styrka under träning och snabbare återhämtning
Stärkt immunförsvar
Bättre libido och högre testosteronnivå
Stöd till hjärnan, bättre koncentration och minne
Hjälp vid hudproblem, inflammationstillstånd, diabetes och till och med neurodegenerativa sjukdomar
Långsammare åldrande och skydd mot fria radikaler
Bättre upptag av näringsämnen och avgiftning av kroppen
Ökad uthållighet och vitalitet i vardagen

Säljare framhäver gärna produktens uråldriga ursprung och bergsfolkens hemliga recept. Den sortens marknadsföring kittlar fantasin, men har inte mycket gemensamt med seriös medicinsk vetenskap. Forskare understryker att det finns en enorm klyfta mellan löftena i sociala medier och de faktiska vetenskapliga bevisen.

Vad säger studierna egentligen om shilajit?

Testosteron och fertilitet – många löften, få data

En av de mest citerade studierna kommer från 2015. Där deltog 96 friska män i åldern 45 till 55 år. De intog 250 milligram shilajit två gånger dagligen i 90 dagar. Vid avslutningen registrerade man en ökning av testosteronnivån jämfört med placebogruppen.

Det låter lovande, men försöket har tydliga begränsningar: liten grupp, en ålderskategori, kort observationsperiod. Vi vet inte hur preparatet verkar på yngre män, hos personer med faktiska hormonella rubbningar eller på längre sikt. Säkerheten vid långvarigt intag under många månader eller år är inte heller kartlagd.

Antiinflammatorisk effekt och inverkan på ämnesomsättningen

Fulvosyra, en av shilajits primära beståndsdelar, tillskrivs en potentiellt antiinflammatorisk och cellskyddande verkan. Det finns antydningar om att tillskottet möjligen kan stödja personer med inflammationsrelaterade besvär – från hudproblem till diabetes.

Problemet är att det nästan inte existerar solida kliniska bevis. Merparten av data kommer från cell- och djurstudier eller från små människoförsök. Det är svårt att dra slutsatser för det verkliga livet på den grunden. Sett ur ett antiinflammatoriskt perspektiv är en vanlig tallrik med grönsaker och frukt långt bättre dokumenterad än en kapsel med exotiskt harts.

Forskare från olika universitet har också undersökt effekten på socker- och fettämnesomsättningen, men resultaten ger ännu inte något tydligt svar. Vissa experiment antyder en möjlig förbättring av insulinkänsligheten, medan andra inte registrerade någon effekt.

Ben, klimakteriet och neurodegenerativa sjukdomar

I nyare arbeten har det dykt upp signaler om att shilajit möjligen kan bromsa förlust av benmassa hos kvinnor efter klimakteriet. Detta forskningsområde är fortfarande i sin linda, och det finns redan välbeprövade och grundligt undersökta läkemedel mot osteoporos. Jämfört med dessa framstår kompletterande intag av ett dyrt preparat med oklar verkan mycket tvetydigt.

Intressanta resultat kom fram i ett experiment från 2023, där man under laboratorieförhållanden undersökte shilajits inverkan på processer som är karakteristiska för Alzheimers sjukdom. Det visade sig att ämnet bromsade ansamlingen av de patologiska tau-proteinerna i cellerna.

Det är så här långt bara data från provrör. Det bevisar inte att intag av tillskottet skyddar ens hjärna mot demens. Vägen från cellstudier till ett effektivt läkemedel är lång, kostsam och fylld av misslyckade försök. Neurologer understryker att förebyggande av Alzheimers sjukdom främst handlar om blodtryckskontroll, fysisk aktivitet och mental stimulans.

Risker och biverkningar – inte en så oskyldig natursak

Shilajit omtalas främst i samband med påstådda fördelar och sällan i anslutning till risker. Det är orimligt, för i dess sammansättning kan det förekomma oönskade föroreningar, däribland tungmetaller. Ett högt innehåll av ämnen som bly eller arsenik i produkter från bergsregioner har tidigare dokumenterats i samband med andra traditionella preparat.

Möjliga biverkningar vid shilajit omfattar:

Magsmärtor, diarré och andra mag-tarmproblem
Störning av hormonbalansen hos kvinnor
Interaktioner med läkemedel – både försvagning och förstärkning av preparatens effekt, särskilt antikoagulantia och antidiabetika
Förhöjd kreatininnivå, vilket kan vara särskilt farligt för personer med njursjukdom eller förhöjd urinsyranivå
Allergiska reaktioner och hudutslag

Naturligt betyder inte automatiskt säkert, och exotiskt ursprung ersätter inte toxikologiska studier. Risken förstärks ytterligare av oseriösa tillverkare. På marknaden finns kosttillskott med mycket varierande sammansättning och renhet – en del innehåller endast spårmängder av äkta shilajit, däremot massor av onödiga tillsatser eller deklarerade doser som inte återspeglar verkligheten.

Läkare varnar för att man bör rådfråga en specialist innan man börjar inta exotiska kosttillskott – särskilt om man redan tar medicin regelbundet eller har en kronisk sjukdom.

Är det värt att lägga pengar på detta kosttillskott?

Shilajit hör till de dyrare kosttillskotten. För ett trendigt pulver eller en kapsel betalar man ofta samma belopp som man skulle använda till flera veckors hälsosam och näringsrik matinköp. I gengäld får man en produkt vars verkan på de flesta områden inte har solid bekräftelse i studier på människor.

Räknar man med att en tesked harts rättar till sömnbrist, stress, bristande motion och dåliga kostvanor blir man snabbt besviken. Ett glas vatten, en portion grönsaker, en promenad och regelbundna hälsokontroller ger fortfarande långt bättre resultat än trendiga tillskott från asiatiska berg.

De flesta fördelar som många söker i shilajit kan uppnås på enklare sätt. Kroppens antiinflammatoriska funktioner stöds av en kost rik på grönsaker, bär, fullkornsprodukter, goda vegetabiliska oljor och havfisk. De ingående polyfenolerna, vitaminerna och omega-3-fettsyrorna har dokumenterad inverkan på hjärtats hälsa, ämnesomsättningen och hjärnfunktionen.

Testosteronnivå och libido hos män beror i hög grad på kroppsvikt, sömnkvalitet, stressnivå och fysisk aktivitet. Att justera dessa faktorer ger ofta större effekt än något kosttillskott. Vid faktiska hormonella rubbningar kan en läkare föreslå behandling baserad på beprövade terapier – inte produkter uppmärksammade av influencers.

När blir ett internettillskott ett problem?

Den växande populariteten för exotiska kosttillskott avslöjar ytterligare ett fenomen: stigande tillit till sociala medier och fallande tillit till evidensbaserad medicin. En kort video om den mirakulösa verkan av harts från Himalaya sprids långt snabbare än en läkares förklaring om att det fortfarande behövs många studier innan man ansvarsfullt kan rekommendera något.

Resultatet är att vissa människor slutar ta sin medicin, ersätter den med kosttillskott och får en känsla av att de gör något naturligt för hälsan. Från kroppens perspektiv är det ett riskabelt spel. Beslut om behandling är alltid värt att diskutera med en specialist – även om det bara handlar om en oskyldig kapsel från en Instagram-reklam.

Shilajit kan vara en intressant kuriositet inom etnomedicin och ett objekt för vetenskaplig forskning. Det är inte detsamma som ett dokumenterat, säkert preparat med tydligt bevisad effekt. Innan du lägger det i kundvagnen är det därför en god idé att ställa sig själv en enkel fråga: betalar du för en verklig effekt – eller för en marknadsföringsmyt i en snygg burk?