Efter att ha genomfört ett besök i Kina meddelade den amerikanske presidenten vad som beskrivs som en rad omfattande överenskommelser kring kinesiska uppköp av amerikanska produkter.
Enligt presidenten har det kommit löften om att Kina kommer att investera kraftigt i både jordbruksprodukter och olja. Den riktigt stora nyheten var dock en beställning på 200 amerikanska Boeing-plan till kinesiska flygbolag.
Presidenten betonade själv avtalsomfattningen och påpekade att Boeing ursprungligen bara hade räknat med att sälja 150 plan, men slutade med en beställning på 200.
Från kinesiskt håll har dessa överenskommelser dock ännu inte bekräftats. Därför är det fortfarande oklart exakt vad som egentligen har avtalats och vad som endast är förhandlingar.
En välbekant diplomatisk sed
För de som känner till internationell diplomati är denna typ av tillkännagivanden dock inte oväntade. Faktiskt följer de ett välbekant mönster när statschefer besöker Beijing.
Det finns en nästan etablerad tradition för att ett besök resulterar i avtal om jordbruksvaror som biff eller bönor, samt stora beställningar på Boeing-plan. Det är en förväntad del av det diplomatiska spelet.
Ett stort avtal om Boeing-plan är därför långt ifrån något ovanligt i detta sammanhang. Historiskt sett har tidigare amerikanska presidenter upplevt samma sak: Stora planbeställningar blir ofta planerade och tajmade så att de kan undertecknas under ett officiellt besök. Detta ger den besökande statschefen en konkret och imponerande seger att ta med sig hem.
Statsstyrd ekonomi formar avtalen
Detta tillvägagångssätt beror i hög grad på Kinas ekonomiska modell. De största företagen inom livsmedel, energi och luftfart är statsägda. Därför ingår Kina ofta mycket specifika avtal om konkreta produkter i stället för generella handelsavtal, som man känner det från många andra länder.
Vad Kina i gengäld förväntar sig från USA gavs det inte många detaljer om.
Tidigare har tillgång till amerikansktillverkade mikrochips stått högt på Kinas önskelista. Nu finns det dock en växande oro inom kommunistpartiet för att bli alltför beroende av utländsk teknologi. Därför har kinesiska företag fått besked om att prioritera och stödja den inhemska produktionen för att säkerställa teknologisk oberoende.
