Allt fler moderna bilar stänger automatiskt av motorn vid trafikljus

För vissa är det ett smart sätt att spara bränsle på, för andra en irriterande funktion de omedelbart inaktiverar med knappen med det överstrukna A. Men vem har egentligen rätt?

Många bilister letar efter knappen redan efter första turen och trycker på den utan att tveka. Andra låter systemet köra och satsar på lägre räkningar vid bensinstationen och färre avgasutsläpp. Mellan farhågor om batteriets livslängd och löften om lägre förbrukning har det uppstått en hel del myter. Det kan därför löna sig att lugnt undersöka när Start-Stopp ger mening och när det är bättre att låta det vara avslaget.

Systemet har blivit standard i de flesta nya bilar som säljs i Europa. Tillverkarna använder det för att uppfylla Europeiska unionens utsläppsgränser, medan bilisterna frågar sig om det verkligen sparar pengar – eller tvärtom resulterar i dyra reparationer. Ingenjörer från bilindustrins laboratorier har genomfört dussintals tester som visar skillnader i effektivitet beroende på trafikförhållandena.

Så fungerar Start-Stopp-systemet i bilen

Start-Stopp stänger automatiskt av motorn när bilen står still – till exempel vid rött ljus eller i kö. Så fort bilisten släpper bromspedalen i en automatlåda eller trampar på kopplingen i en manuell växellåda startar motorn igen.

Syftet med funktionen är att begränsa motorns tomgångsdrift. Under normala omständigheter förbrukar en stillastående bil konstant bränsle och släpper ut avgaser, även om den inte utför något nyttigt arbete. Start-Stopp ska helt enkelt eliminera denna förlorade tid.

Systemet ger störst utbyte i tät stadstrafik med frekventa och längre stopp. Där, där ett fordon står trettio till sextio sekunder vid en vägkorsning, kan bränslebesparingen uppgå till upp till en halv liter bensin per timmes tomgång.

Produktionsingenjörer från bilfabriker som Volkswagen och BMW har designat specialkomponenter för dessa system. Konstruktörerna var tvungna att lösa problem med vibrationer vid upprepad start och säkerställa tillräcklig batterikapacitet för hundratals starter dagligen.

Var kan du faktiskt spara pengar med Start-Stopp

Det starkaste argumentet från förespråkarna lyder: bränslebesparing. En bensin- eller dieselmotor i tomgång kan förbruka från några tiondelar liter till en hel liter bränsle i timmen, beroende på motorvolym och förhållandena.

Ju mer tid bilen tillbringar i stadskö, desto mer mening ger Start-Stopp. På sträckor med sällsynta stopp blir skillnaden obetydlig, medan den i centrum av en större stad som Stockholm eller Göteborg tydligt kan märkas på tanken.

Främst pendling i stad – förnuftig besparing
Flesta kilometer på motorvägen – minimal effekt
Körning med mycket korta stopp – begränsad effekt
Regelbundet stillastående i kö – maximalt utbyte
Bensinstationen registrerar lägre förbrukning
Utsläppsnormen Euro 6 uppfylls lättare
Koldioxid och kväveoxider minskar
Större stadsområden gynnas mest

En annan aspekt är utsläppsvärdena. När motorn inte körs sker ingen förbränning, så mängden koldioxid och kväveoxider som släpps ut i omgivningen minskar. I en bilists skala kan effekten verka symbolisk, men i större städer räknas varje källa till utsläppsminskning.

Av den anledningen hjälper Start-Stopp-system tillverkarna att uppfylla utsläppsnormerna. I storstäder med långa köer stöder de kampen mot trafiksmog. Mätningar genomförda av Europeiska miljöbyrån visar att varje procentenhet minskning i tomgångsdrift förbättrar luftkvaliteten i stadscentra.

Om en bil främst används i stadssammanhang – pendling till jobbet, skola och inköp – kan Start-Stopp över några år speglas i verkliga belopp. Bilister i Stockholm eller Malmö rapporterar besparingar på upp till trettio kronor i veckan, vilket över ett år motsvarar cirka femton hundra kronor.

Systemets svagheter och bilisternas farhågor

Den vanligast upprepade kritiken lyder: det förstör batteriet och startmotorn. I verkligheten skulle ett klassiskt batteri från äldre bilar ha klarat hundratals extra starter mycket dåligt. Därför utrustas bilar med Start-Stopp med förstärkta batterier som är anpassade för frekvent upp- och urladdning.

Detsamma gäller startmotorn – i bilar med denna funktion har den en förstärkt konstruktion och är designad för långt fler startförsök. Det betyder dock inte att komponenterna håller för evigt. Intensiv användning under svåra förhållanden förkortar fortfarande deras livslängd, och utbyte av ett batteri beräknat för Start-Stopp är typiskt dyrare än ett traditionellt.

Om systemet ofta vägrar att aktivera sig kan det vara ett tecken på att batteriet är nära sin gräns och att bilen skyddar sig mot djupare urladdning. Autoservicetekniker från auktoriserade verkstäder rekommenderar kontroll av batterispänningen var sjätte månad.

Vid mycket korta sträckor – tre minuter till affären, två till dagis, ett kort stopp och så av igen – hinner Start-Stopp inte visa sin bättre sida. Frekventa korta turer belastar batteriet kraftigt, som inte hinner ladda upp igen. Med ett sådant användningsmönster täcker bränslevinsten möjligen inte den potentiella förkortningen av batteriets livslängd.

Inte alla gillar att bilen konstant tystnar och vaknar till liv igen. Med ett välfungerande system och en tyst motor slutar många bilister att märka det efter några dagar. Men vid äldre konstruktioner eller motorer med kraftiga vibrationer känns varje start i ratten och i kupén.

Det händer också att systemet stänger av motorn precis i ögonblicket en bilist vill köra snabbt fram, vilket särskilt i tät trafik kan vara frustrerande. Av den anledningen väljer en del bilister i kö helt enkelt att slå av funktionen med knappen.

Bör man slå av Start-Stopp permanent

Det mest ärliga svaret lyder: det beror på hur och var du kör, och vad du förväntar dig. En bilist som tillbringar timmar i stadskö kommer att få mer ut av systemet än en som främst kör på sträckor utanför bebyggda områden.

I typisk stadstrafik är det värt att ge Start-Stopp en chans. Vid extremt korta turer och ett svagt batteri är det klokare att stänga av det emellanåt. Om du är orolig för accelererat slitage på komponenterna är batteriets tillstånd och det övergripande underhållet av bilen det avgörande.

Ett gammalt, utslitet batteri kombinerat med vinter och intensiv körning i kö utgör en perfekt grund för startproblem – oavsett om Start-Stopp finns eller inte. Många mekaniker från bilverkstäder i Lund eller Umeå varnar för att vintermånaderna är kritiska för system med intensiv användning.

Så använder du Start-Stopp förnuftigt

Kontrollera regelbundet batteriets tillstånd – särskilt inför vintersäsongen. Om du dagligen gör många mycket korta turer kan du överväga att stänga av systemet på frostiga dagar.

I en tät, ryckande kö med stopp var femtonde meter är det ibland bättre att inaktivera funktionen tillfälligt. Vid ett längre uppehåll – till exempel framför en järnvägsövergång – ger Start-Stopp mest mening och bör lämnas på.

Det bästa scenariot är regelbundna femton till tjugo minuter långa turer med stadssträckor, där stoppen varar markant längre än några sekunder. Bilen har då tid att ladda batteriet under vägen, och motoravstängning sker inte överdrivet frekvent.

Under sådana förhållanden sparar du lite på förbrukningen, minskar avgasutsläppen, och slitdelarna belastas inte på långt när så hårt som vid konstant start var femtonde sekund på bara några minuters körning. Specialister från Tekniska universitetet i Brno har gjort mätningar som bekräftar en optimal stopplängd på omkring trettio sekunder.

Vad du bör vara uppmärksam på vid problem med Start-Stopp

Många bilister börjar först syssla med systemet när det slutar fungera. Till exempel stängde det tidigare av vid varje trafikljus och slutade sedan plötsligt. Det betyder inte alltid ett fel. Många bilar inaktiverar Start-Stopp när motortemperaturen är för låg eller för hög, batteriet är delvis urladdat, intensiv uppvärmning av rutor, säten eller ratt är aktiverad, eller luftkonditioneringen arbetar på höga varv och kräver konstant drift av kompressorn.

Om systemet inte aktiverar sig alls under en längre period är det en god idé att börja med diagnostik av batteriet och laddsystemet. Ibland återställer utbyte av batteriet till rätt typ beräknad för Start-Stopp den fulla funktionaliteten.

Start-Stopp är en del av en större helhet knuten till begränsning av förbrukningen: lågprofildäck från Michelin eller Bridgestone, högre växling i växellådan, system för energiåtervinning vid inbromsning. Vart och ett av dessa element ger isolerat sett en liten effekt, men tillsammans skapar de en märkbar skillnad jämfört med bilar från för tio år sedan.

Vill du faktiskt minska bränsleförbrukningen och samtidigt skona batteriet är nyckeln en lugn körstil, mer sällan men längre turer och grundläggande underhåll av bilens tekniska status. I ett sådant sammanhang blir Start-Stopp bara ett av många verktyg – varken ett mirakelmedel eller din bils förklarade fiende nummer ett.