Överraskande fynd från svensk studie med nästan 30 000 kvinnor

En ny svensk undersökning som följde nästan 30 000 kvinnor under en tjugoårsperiod presenterar ett anmärkningsvärt resultat. Personer som konsekvent undviker solljus kan dö tidigare än de som använder solen med omdöme.

Forskare från ett svenskt medicinskt center analyserade hälsodata från 29 518 kvinnor i åldern 25 till 64 år. Uppföljningen pågick från början av 1990-talet fram till 2010. Deltagarna beskrev ingående sina vanor kring vistelse i solen, och forskarna delade in dem i tre grupper beroende på grad av solexponering.

Studiens resultat avviker markant från det förenklade budskapet att ju mindre sol, desto bättre. Kvinnor som konsekvent undvek ultraviolett strålning avled betydligt oftare än de som tillbringade tid i solen i måttlig eller hög grad. Hos rökare som sällan exponerade sig för solen var den förväntade livslängden mycket lik den hos rökare med mer frekvent UV-exponering. De minst solexponerade deltagarna förlorade i genomsnitt mellan 0,6 och 2,1 år av sin livstid jämfört med dem som regelbundet vistades i solen.

20 års forskning: när rädsla för solen blir en hälsorisk

Från början av 1990-talet följde forskare från ett erkänt svenskt hälsoinstitut hälsotillståndet hos nästan trettiotusen skandinaviska kvinnor. Deltagarna fyllde i detaljerade frågeformulär om sitt solbeteende och delades in i tre kategorier.

Den första gruppen bestod av personer som aktivt undvek solen och nästan aldrig gick utomhus under dagtid. Den andra kategorin omfattade kvinnor med måttlig exponering för solstrålar. Den tredje gruppen inkluderade personer som frekvent vistades i solen.

När forskarna efter två decennier samlade in data om dödsfall framträdde en bild som stod i skarp kontrast till gängse rekommendationer. Risken att dö av vilken orsak som helst var cirka dubbelt så hög i gruppen som undvek solen, jämfört med personer som regelbundet njöt av solens strålar. För icke-rökare som sällan gick ut i solen var den förväntade livslängden mycket lik den hos rökare med långt mer frekvent exponering för ultraviolett strålning.

Varför solen kan gynna och inte bara skada kroppen

Forskarna försökte förklara vad som orsakar det tydliga sambandet mellan att undvika solen och ökad dödlighet. De identifierade flera möjliga biologiska mekanismer som tillsammans kan skapa en skyddande effekt på organismen.

Det mest nämnda spåret är D-vitamin. Huden syntetiserar det under påverkan av UVB-strålning. Detta hormon — för i praktiken fungerar det just så — påverkar inte bara bentätheten, utan också immunsystemets och det kardiovaskulära systemets funktion. Lägre nivåer av D-vitamin förknippas med ökad risk för hypertension, kan öka mottagligheten för inflammationstillstånd och förekommer oftare vid fetma och typ 2-diabetes.

När man i åratal undviker solen uppstår lätt djupa och långvariga brister. Det gäller särskilt i länder med korta dagar och långa vintrar. I Skandinavien ser invånarna under flera månader om året endast solen kortvarigt eller inte alls.

Lägre D-vitaminnivåer ökar risken för högt blodtryck
D-vitaminbrist främjar inflammationsprocesser i kroppen
Låga D-vitaminvärden uppträder ofta vid fetma
D-vitaminunderskott är kopplat till typ 2-diabetes
D-vitamin påverkar immunsystemets funktion
D-vitaminbrist försvagar det kardiovaskulära systemet

Solen påverkar oss inte bara genom D-vitamin. Under exponering för UV-strålar frigörs kväveoxid i huden — en förening som vidgar blodkärlen och hjälper till att sänka blodtrycket. Det kan delvis förklara varför gruppen som undvek solen oftare avled av hjärtsjukdomar och stroke.

Dagsljus synkroniserar den biologiska klockan och reglerar ämnesomsättningen

Dagsljus synkroniserar också den biologiska klockan. En störd cirkadisk rytm främjar fetma, störningar i blodsockret, depression och sömnproblem. En person som tillbringar dagarna främst inomhus och först går ut efter mörkrets inbrott utsätter sig för en anhopning av flera ogynnsamma faktorer samtidigt.

Enligt studiens författare fungerar exponering för naturligt ljus som en metareglering. Det organiserar många processer från blodtryck till hormonbalans. Det svenska teamet tog i sin analys hänsyn till en rad potentiellt förvirrande faktorer såsom utbildning, kroppsvikt, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion.

Sambandet mellan att undvika solen och ökad dödlighet bestod även efter dessa korrigeringar. De svenska forskarna understryker att studien var observationell och därför inte ger hundra procent säkerhet. Likväl samlade forskarna in ett tillräckligt stort dataset för statistiskt signifikanta slutsatser.

Hjärtsjukdomar som den primära dödsorsaken i gruppen utan sol

När forskarna fokuserade på specifika dödsorsaker kom hjärt-kärlsjukdomar in på första plats. Hos kvinnor som nästan aldrig utnyttjade solen förekom hjärt- och kärlsjukdomar markant oftare. Just dessa sjukdomar stod bakom en betydande andel av överdödligheten.

Det passar väl in i hypotesen om kväveoxidens roll, D-vitamin och blodtrycksreglering. För kvinnor som undvek solen var risken att dö av hjärt-kärlsjukdomar cirka dubbelt så hög som hos jämnåriga som regelbundet vistades utomhus. Hjärtinfarkt, stroke och andra kärlsjukdomar visade sig som en nyckelfaktor som påverkade den totala dödligheten.

I överensstämmelse med vad medicinen har lärt i åratal ökar frekvent solexponering risken för hudcancer, inklusive melanom. I den analyserade gruppen steg antalet hudcancerfall i takt med graden av solexponering. Ändå förblev den totala dödligheten lägre hos kvinnor med större solexponering.

Kalkylen domineras av hjärtsjukdomar, som enligt statistiken dödar långt oftare än melanom. Det gäller särskilt vid god onkologisk vaksamhet och tidig upptäckt av hudförändringar. Dermatologer rekommenderar regelbundna kontroller av födelsemärken hos en dermatolog, särskilt om huden lätt bränns eller innehåller många födelsemärken.

Så här använder du solen förnuftigt utan risk för hudskador

Forskarna uppmanar varken till timmar på solstolen mitt på dagen eller till att ge upp solkrämer. Slutsatserna pekar i en helt annan riktning: extremer är skadliga, och nyckeln verkar vara måttlig, regelbunden exponering utan solbränna. För personer bosatta i Sverige kan en förnuftig kompromiss se ut så här:

Femton till trettio minuter utomhus på en solig dag med bar underarm och delar av benen framme — flera gånger i veckan
Undvik full sol mitt på dagen på sommaren, ungefär mellan klockan elva och femton
Använd krämer med SPF-faktor åtminstone på ansikte, hals och händer vid längre vistelse utomhus
Regelbunden kontroll av födelsemärken hos en dermatolog, om huden lätt bränns
Tillskott av D-vitamin efter konsultation med läkare, särskilt under höst- och vinterperioden
Promenader i arbetspausen på dagar med dagsljus
Helgaktiviteter i naturen framför i köpcentra

För människor med riskfaktorer — som patienter med hypertension, fetma eller prediabetes — kan medvetet utnyttjande av naturligt ljus vara ett element i förebyggandet. Det är ett komplement till motion, kost och medicinsk behandling.

Vad den svenska undersökningen betyder för vardagen

I åratal har hälsokampanjer i många länder nästan uteslutande fokuserat på risken för hudcancer. I praktiken har en stor del av befolkningen uppfattat det som en uppmaning till total undvikande av solen. Fördragna gardiner, arbete i konstgjort ljus, snabb förflyttning från bil till kontor och tillbaka igen.

Den svenska analysen antyder att en så ensidig inställning kan ha en oönskad biverkning. Belastningen med hjärtsjukdomar ökar. Forskarna från det skandinaviska hälsoinstitutet understryker nödvändigheten av en balanserad exponering för solstrålar.

I vardagen är det enkla vanor som är värda att uppmärksamma. En promenad i lunchpausen på arbetet, två busshållplatser till fots på en solig dag eller en helg delvis tillbringad i frisk luft. Små förändringar ackumuleras över åren och kan verkligen påverka hjärthälsa, välbefinnande och livslängd.

Det är också värt att komma ihåg att reaktionen på solen är individuell. En person med mycket ljus och känslig hud behöver starkare skydd än en med en mörkare hudton. Likväl finns det ingen som vinner på att helt stänga ute sig från dagsljuset. Förnuftig, kontrollerad exponering kombinerad med skydd mot solbränna verkar idag vara den hälsosammaste strategin — och det inte bara sett ur ett dermatologiskt perspektiv, utan för hela organismen.