Vad är shilajit egentligen och var kommer det ifrån?
Shilajit, även känt som mumijo, är en tjock, hartslignande substans vars färg varierar från ljusbrun till nästan kolsvart. Det sipprar fram ur bergsformationer i höglänta bergstrakter, framför allt i Himalaya, Altaj och Kaukasus. Forskare antar att det bildas av växtrester som under tusentals år har legat i bergssprickor och brutits ner av bakterier, svampar och andra mikroorganismer.
I praktiken handlar det om en naturlig ”cocktail” av många kemiska föreningar. Analyser visar att ungefär 80 procent av vikten består av humussyror och fulvosyror. Återstoden utgörs av en blandning av mineraler, spårämnen, aminosyror, proteiner, fettsyror och olika bioaktiva föreningar.
Shilajit är inte en enskild ingrediens utan en extremt komplex blandning av ämnen med vegetabiliskt och mineraliskt ursprung. I sammansättningen återfinns bland annat järn, kalcium, kalium och magnesium, men också krom, selen och kobolt. Av aminosyrorna dominerar glycin, och där förekommer dessutom fettsyror och ämnen med antioxidativ verkan, exempelvis kaffesyra.
Varför skapade shilajit så mycket hype i sociala medier?
I den traditionella ayurvediska medicinen betraktas shilajit som ett medel som stärker både kropp och sinne. Det sägs ge energi, förbättra den allmänna konditionen, stödja fertiliteten hos män och fungera som ett naturligt afrodisiakum. Ett sådant arv gör det mycket lätt att skapa en viral produkt för försäljning online.
På TikTok och Instagram stöter man på videor där influencers lovar nästan vad som helst:
- Mer styrka under träning och snabbare återhämtning
- Stärkande av immunförsvaret
- Bättre libido och högre testosteronnivå
- Stöd för hjärnan, bättre koncentration och minne
- Hjälp vid hudproblem, inflammationstillstånd, diabetes och till och med neurodegenerativa sjukdomar
Säljare framhäver också gärna produktens ”uråldriga ursprung” och ”hemliga recept från bergsfolken”. Sådan marknadsföring tilltalar fantasin men har inte mycket gemensamt med seriös medicinsk kunskap. Läser man kommentarerna under sådana inlägg hittar man dussintals entusiastiska reaktioner från folk som blivit övertygade av löftena om omedelbara förändringar.
Vad säger studierna faktiskt om shilajit?
Testosteron och fertilitet är ett område fyllt av löften men med brist på bevis. En av de mest citerade studierna kommer från 2015. Där deltog 96 friska män i åldern 45 till 55 år. De tog 250 mg shilajit två gånger dagligen i 90 dagar. Vid avslutningen registrerades en ökning av testosteronnivån jämfört med placebogruppen.
Det låter lovande, men en sådan undersökning har sina begränsningar: liten grupp, en ålderskategori, kort observationsperiod. Vi vet inte hur preparatet skulle verka på yngre män, på personer med verkliga hormonella störningar eller på längre sikt. Vi känner heller inte till säkerheten vid supplementering över många månader eller år.
Antiinflammatorisk verkan och inverkan på metabolismen är andra ofta nämnda fördelar. Fulvosyra, en av de primära beståndsdelarna i shilajit, tillskrivs en antiinflammatorisk potential och skydd av celler. Det finns antydningar om att supplementet möjligen kan stödja personer med sjukdomar av inflammatoriskt ursprung, från hudproblem till diabetes.
Problemet är att det nästan inte existerar hårda kliniska bevis. Största delen av data kommer från forskning på celler eller djur, eller från små experiment med människor. På den grunden är det svårt att dra slutsatser för det verkliga livet. Forskare från universitet efterlyser större studier med större patientgrupper.
Ben, klimakteriet och neurodegenerativa sjukdomar
I nyare arbeten har det dykt upp signaler om att shilajit möjligen kan bromsa benmasseförlust hos kvinnor efter klimakteriet. Detta område är fortfarande i sin linda, och det existerar redan väl beprövade och grundligt undersökta läkemedel mot osteoporos. Jämfört med dessa framstår ytterligare supplementering med ett dyrt preparat med oklar verkningsmekanismus mycket tvetydigt.
Intressant ser resultaten också ut från ett experiment från 2023, där man under laboratorieförhållanden undersökte shilajits inverkan på processer som är karakteristiska för Alzheimers sjukdom. Det visade sig att ämnet bromsade avlagringen av det patologiska tau-proteinet i cellerna. Men det rör sig tills vidare bara om laboratoriedata. Det bevisar inte att intag av supplementet skyddar ens hjärna mot demens.
Vägen från cellforskning till ett verkligt läkemedel är lång, kostsam och fylld av misslyckade försök. Läkare och forskare från forskningsinstitut understryker att man inte kan dra förhastade slutsatser. Tills det föreligger omfattande kliniska studier med tusentals patienter förblir shilajit snarare en kuriositet än ett dokumenterat läkemedel.
Riskerna och biverkningarna är inte så oskyldiga
Shilajit omnämns primärt i samband med påstådda fördelar, medan risker nämns långt mer sällan. Det är synd, eftersom det i dess sammansättning kan förekomma oönskade föroreningar, inklusive tungmetaller. Ett högt innehåll av ämnen som bly eller arsenik i produkter ”från bergen” har tidigare registrerats i andra traditionella preparat.
Bland möjliga biverkningar vid shilajit finner man:
- Magsmärtor, diarré och andra magproblem
- Störningar i den hormonella balansen hos kvinnor
- Interaktioner med läkemedel – både försvagning och förstärkning av verkan hos preparat, särskilt antikoagulantia och antidiabetika
- Förhöjd kreatininnivå, vilket kan vara särskilt farligt för personer med njursjukdomar eller förhöjd urinsyra
Naturligt betyder inte automatiskt säkert, och exotiskt ursprung ersätter inte toxikologiska studier. Risken förstärks ytterligare av oärliga producenter. På marknaden finns kosttillskott med mycket varierande sammansättning och renhet. Vissa kan innehålla spårmängder av verklig shilajit, däremot massor av onödiga tillsatsämnen eller deklarerade doser som inte överensstämmer med verkligheten.
Läkare varnar för att kombinationen av shilajit med blodförtunnande medicin eller diabetesmedicin kan leda till farliga komplikationer. Om du tar receptbelagd medicin bör du konsultera din läkare innan du påbörjar supplementering.
Är det pengarna värt att lägga på detta tillskott?
Shilajit hör till de dyrare kosttillskotten. För moderna pulver eller kapslar måste man ofta betala detsamma som flera veckors hälsosam och näringsrik mat kostar. I gengäld får man en produkt vars verkan på de flesta områden saknar solid dokumentation i studier med människor.
Om någon räknar med att en tesked harts kan ”rätta till” sömnbrist, stress, brist på motion och dåliga kostvanor kommer de snabbt att bli besvikna. Ett glas vatten, en portion grönsaker, en promenad och regelbundna hälsokontroller ger fortfarande långt bättre resultat än moderna kosttillskott från asiatiska berg.
De flesta av de fördelar folk söker i shilajit kan uppnås med enklare metoder. En kost rik på grönsaker, bär, fullkornsprodukter, kvalitetsväxtoljor och havsfisk stödjer kroppens antiinflammatoriska processer. De innehållna polyfenolerna, vitaminerna och omega-3-fettsyrorna har dokumenterad inverkan på hjärthälsa, metabolism och hjärnfunktion.
Vad fungerar faktiskt istället för shilajit?
Testosteronnivå och libido hos män beror i hög grad på kroppsvikt, sömnkvalitet, stressnivå och fysisk aktivitet. Att ta itu med dessa faktorer ger ofta större effekt än något kosttillskott. Vid verkliga hormonella störningar kan en läkare föreslå behandling baserad på dokumenterade terapier – inte på produkter marknadsförda av influencers.
Personer som är oroliga för osteoporos eller har en familjehistoria med Alzheimers sjukdom är bättre betjänta av regelbundna kontroller hos en specialist, bentäthetsmätning, fysisk aktivitet och vård av blodtryck, lipid- och sockerämnesomsättning. Här är effekten av de enskilda interventionerna beskriven i hundratals studier med tusentals patienter.
Den växande populariteten för exotiska kosttillskott avslöjar ytterligare ett fenomen: stigande tillit till sociala medier och fallande tillit till evidensbaserad medicin. En kort video om den mirakulösa verkan av ”harts från Himalaya” sprider sig snabbare än en läkares förklaring om att det fortfarande behövs mycket mer forskning innan man kan rekommendera något ansvarsfullt.
Som följd slutar en del människor att ta sin medicin, ersätter den med kosttillskott och får en känsla av att ”göra något naturligt för hälsan”. Från kroppens perspektiv är det ett riskabelt spel. Beslut om behandling är alltid värda att diskutera med en specialist, även när det bara handlar om en ”oskyldig” kapsel från en reklam på Instagram. Kanske är det värt att överväga om man hellre ska satsa på beprövade hälsovanor än på marknadsföring?
