Allt fler drabbas av pollenallergi och astmaattacker

Antalet personer som lider av hösnuva och astmatiska besvär växer stadigt. Forskare presenterar nu en överraskande strategi: att använda mikroorganismer för att dämpa överkänsliga lungor och fundamentalt förändra hur de reagerar på allergiframkallande ämnen.

Ett forskarteam från Pasteur-institutet och Inserm har kartlagt en mekanism där lungvävnadens kontakt med ofarliga fragment av virus och bakterier hos försöksdjur kraftfullt försvagade kommande allergiska responser – och detta i flera veckor, till och med månader. Upptäckten banar väg för en helt ny typ av behandlingar som liknar immunträning snarare än konventionell allergimedicin.

En fjärdedel av européerna påverkas

Astma och luftvägsallergier drabbar redan ungefär en fjärdedel av Europas invånare. Pollensäsongerna startar tidigare och varar längre för varje år som går. Detta tvingar forskningsvärlden att hitta metoder som inte enbart lindrar symptom utan grundläggande omformar lungornas reaktionsmönster gentemot allergener.

Traditionell behandling har främst fokuserat på att undertrycka inflammation genom antihistaminer, kortikosteroider eller biologiska läkemedel riktade mot specifika molekyler i immunförsvaret. Den nya forskningen pekar åt ett annat håll: istället för att bekämpa allergiens konsekvenser ska själva lungvävnaden läras att inte överreagera.

Varför immunsystemet reagerar för starkt på pollen

Astma och luftvägsallergier är i grunden en felbedömning från immunförsvarets sida. Istället för att lugnt ignorera pollen, damm eller djurhår uppfattar kroppen dem som ett verkligt hot. Följden blir inflammation, svullna slemhinnor, väsande andning och hosta.

Som en av forskarna bakom studien förklarar det begår kroppen ett misstag genom att reagera alldeles för kraftfullt på något som i sig inte utgör någon fara. Immunceller aktiveras i onödan, frisätter histamin och andra ämnen som leder till besvärande eller rentav farliga symptom.

Just detta överdrivna larm är det som forskarna vill förändra. Istället för att upprepade gånger dämpa inflammationen med medicin vore det betydligt mer effektivt att omställa själva vävnadens reaktion på vardagliga miljöpåverkningar.

Mikroorganismer som skyddande sköld för lungorna

Teamet från Pasteur-institutet undersökte vad som händer i mösskroppar när lungorna möter fragment av virus eller bakterier – fragment som inte kan orsaka infektion men ändå stimulerar immunsystemet. Det handlar inte om levande sjukdomsframkallande mikrober utan snarare om specifika träningsverktyg för immunförsvaret.

Forskarna observerade att exponering av lungorna för sådana mikrobfragment utlöste en så kallad typ 1-respons – samma reaktion som kroppen normalt aktiverar vid bekämpning av en viral eller bakteriell infektion. Och denna reaktion skyddade förvånande nog djuren mot kraftig allergi.

När mössen inandade både allergener och en blandning av mikrober samtidigt utvecklade de inte det klassiska allergiförloppet. Deras lungor förblev skyddade i minst sex veckor. Utan detta skydd verkade den första kontakten med ett allergen som en programmering av andningsorganen till överkänslighet – och efterföljande exponeringar utlöste allt häftigare reaktioner.

Forskarna jämför denna process med en lugn inställning av andningsorganens reaktionsmönster. Lungorna lär sig att yttre påverkan varierar men att inte var och en av dem kräver alarmberedskap. Denna strategi påminner om den välkända hygienhypotesen – ju fattigare kontakt med mikroorganismer under barndomen, desto högre allergirisken – men visar för första gången en konkret mekanism på vävnadsnivå.

Skydd även utan kontakt med allergenet

Ännu mer anmärkningsvärda var resultaten när forskarna använde exponering för mikrobfragment ensamt, helt utan något allergen överhuvudtaget. En sådan lungträning före säsongen skyddade mössen i över tre månader mot efterföljande försök att utlösa allergi.

Denna form av intervention öppnar möjlighet för förebyggande behandling redan innan björk-, gräs- eller ambrosiasäsongen börjar. Teoretiskt skulle en person kunna få en inhalerad dos av säkra mikrobiella fragment tidigt på våren och vara skyddad hela sommaren.

Forskarna fann i försöken att den skyddande effekten består även efter att alla de vanliga immunceller som anlände till lungorna vid kontakten med mikroberna för länge sedan har bytts ut. Detta tyder på att minnet av skyddet inte lagras i cirkulerande lymfocyter utan direkt i själva vävnaden.

Fibroblaster – underskattade celler i centrum för uppmärksamheten

Den största överraskningen i denna forskning handlade om vilka celler som faktiskt är ansvariga för den skyddande effekten. Hittills har de flesta terapier fokuserat på klassiska immunelement som lymfocyter eller mastceller. Här spelade fibroblaster huvudrollen – celler som bildar lungornas inre ställning och ansvarar för deras struktur och läkning.

Här är de viktigaste fynden om fibroblasternas roll:

Fibroblaster bildar organets stödjande vävnad och deltar i ärrbildning och reglering av inflammation
Immunceller är mobila – de anländer till lungorna vid infektion och lämnar dem igen efteråt
Lungorna som vävnad bevarar ett långsiktigt minne eftersom strukturella celler förblir på plats i åratal
Under kontakten med mikrobfragment blockerades genen Ccl11 i fibroblasterna
Denna gen ansvarar för produktionen av en molekyl som lockar till sig celler som förstärker den allergiska reaktionen
När genen är tystad kan hela den kaskad som leder till en allergiattack inte utvecklas
Forskarna beskriver denna förändring som en epigenetisk modifikation som inte förstör själva genen men permanent ändrar hur den fungerar
En sådan omställning kan bestå i månader

Från en vetenskaplig synvinkel är detta ett starkt argument för att inte enbart betrakta allergi som ett fel hos cirkulerande immunceller utan även som ett fenomen kodat direkt i lungvävnaden.

Ett mikrobiologiskt vaccin mot allergi

Den beskrivna mekanismen – ett bestående minne inbyggt i lungornas struktur – uppmuntrar särskilt forskarna att tänka i termer av förebyggande. Istället för att släcka en redan utbruten allergiattack skulle man på förhand kunna förbereda vävnaderna så att de inte överreagerar på pollen eller damm.

Man kan föreställa sig ett preparat som liknar ett inhalationsvaccin sammansatt av säkra fragment från flera typer av mikroorganismer. Ett sådant medel givet innan pollensäsongen skulle under flera veckor kunna ändra lungornas reaktionsinställning. Forskarna talar direkt om potentialen i profylaktiska interventioner – alltså ingrepp som tillämpas innan allergi utvecklas eller sätter sig permanent i vävnaden.

Vägen till sådana scenarier är fortfarande lång eftersom de nuvarande resultaten uteslutande kommer från försök på möss. Nästa steg är att verifiera säkerhet och effektivitet hos människor. Det kommer vara nödvändigt att fastställa vilken sammansättning av den mikrobiologiska cocktailen som fungerar bäst, i vilken dos, hur ofta exponeringen ska upprepas och vilka patientgrupper som skulle ha störst nytta.

Om en motsvarande mekanism låter sig bekräftas hos människor kommer det förändra sättet man tänker på respiratoriska allergier. Istället för att passivt vänta på säsongen och ännu en serie symptomlindrande läkemedel kommer man kunna tala om aktiv förberedelse av lungorna i god tid.

Vad astmatiker och pollenallergiker kan uppnå

De personer som potentiellt skulle ha störst nytta är de med svår, återkommande astma där standardbehandling endast ger delvis lindring. Barn från familjer med allergisk belastning skulle kunna dra fördel av tidig förebyggande vård innan den fullständiga sjukdomsbilden utvecklas.

Patienter som yrkesmässigt utsätts för dammpartiklar och andra irriterande ämnen i luften skulle likaså kunna få skydd. Detsamma gäller invånare i storstäder med hög luftförorening som ofta förvärrar allergisymptom.

I praktiken skulle den nya strategin även kunna minska de samhälleliga kostnaderna för allergi. Färre astmaförsämringar, färre sjukhusbesök, färre sjukdagar från arbete eller skola. Detta är särskilt viktigt i länder där andelen allergiker fortsätter att stiga och belastar hälso- och sjukvårdssystemet.

Forskningen från Pasteur-institutet betyder inte att man aktivt bör söka infektioner eller bagatellisera hygien. Den påpekar snarare att fullständigt sterila levnadsförhållanden inte heller gynnar immunsystemet, särskilt inte i tidig barndom. Förnuftig kontakt med naturliga omgivningar, en varierad kost rik på fibrer och vård av tarmmikrobiotan – allt detta påverkar hur kroppen bedömer impulser från omvärlden.

Framtidens allergibehandling kan se helt annorlunda ut

När de första försöken med terapier baserade på mikrobfragment börjar dyka upp kommer ett faktabaserat förhållningssätt vara avgörande. Noggranna kliniska tester, transparenta säkerhetsstudier och tydliga kriterier för vem och när ett sådant preparat ska ges. Perspektivet att omprogrammera lungorna verkar lockande men varje manipulation av immunresponsen kräver stor försiktighet.

För människor som lever med allergi är den mest värdefulla informationen att vetenskapen gradvis rör sig bort från att enbart dämpa symptom och söker sätt att förändra själva källan till problemet. Om denna forskningslinje utvecklas kan framtida generationer uppleva våren som en tid för promenader framför en säsong med näsdukar och inhalatorer.