Allt fler människor drabbas av hösnuva och astmaattacker

Varje år kämpar miljontals människor med hösnuva och astmaattacker. Nu pekar forskare på en överraskande lösning: att använda mikrober för att dämpa överreaktiva lungor.

Forskare från Pasteur-institutet och Inserm har beskrivit en mekanism där lungornas kontakt med ofarliga fragment av virus och bakterier hos försöksdjur markant försvagade senare allergiska reaktioner – och det i många veckor, till och med månader. Det öppnar dörren till en helt ny klass av behandlingar som påminner mer om träning av immunförsvaret än om klassiska allergiläkemedel.

Varför immunförsvaret överreagerar på pollen

Astma och luftvägsallergier är i grunden en felbedömning från immunförsvarets sida. I stället för att lugnt ignorera pollen, damm eller djurhår uppfattar kroppen dem som ett verkligt hot. Resultatet blir inflammation, svullna slemhinnor, väsande andning och hosta. Som en av forskarna bakom studien förklarar begår vår kropp ett slags misstag genom att reagera alldeles för våldsamt på något som i sig inte är farligt.

I Europa lider redan omkring en fjärdedel av befolkningen av allergiska sjukdomar, och pollensäsongen börjar år efter år tidigare och varar längre. Det är just därför som forskare i allt högre grad söker metoder som inte bara lindrar symtomen utan förändrar det sätt som lungorna reagerar på allergener.

Mikrobiologiska fragment som träning för immunsystemet

Teamet från Pasteur-institutet undersökte vad som händer när möss exponeras för en mikrobiologisk blandning – det vill säga fragment av virus eller bakterier som inte kan orsaka infektion men ändå aktiverar immunsystemet. Det handlar inte om levande mikrober, snarare om en sorts simulator för immunförsvaret.

Forskarna observerade att exponering av lungorna för sådana mikrobiologiska fragment utlöser ett så kallat typ 1-svar – samma som kroppen normalt sätter igång vid bekämpning av en viral eller bakteriell infektion. Och just denna reaktion skyddade oväntat djuren mot kraftiga allergiska reaktioner.

När möss inandade allergener och den mikrobiologiska blandningen samtidigt utvecklade de inte det klassiska allergibildet. Deras lungor förblev skyddade i minst sex veckor. Utan detta skydd verkade den första kontakten med ett allergen programmera luftvägarna till överkänslighet, och efterföljande exponeringar resulterade i allt kraftigare reaktioner.

Skydd även utan kontakt med allergen

Ännu mer intressanta resultat uppstod när forskarna endast använde mikrobiologiska fragment – helt utan allergen. Denna form av lungträning före säsongen skyddade mössen i mer än tre månader mot efterföljande försök att framkalla allergi.

Forskarna jämför det med en lugn kalibrering av luftvägssystemets reaktion: lungorna lär sig att impulser utifrån är olika, men att inte alla kräver en larmreaktion. Denna ansats påminner om den välkända hygienhypotesen – ju fattigare kontakten med mikroorganismer i barndomen är, desto högre är risken för allergier. Men för första gången visar den här en konkret, mätbar mekanism på vävnadsnivå.

Fibroblaster som nyckelceller i långtidsminnet

De flesta hittillsvarande behandlingar har fokuserat på typiska immunelement som lymfocyter eller mastceller. Här spelade fibroblaster den centrala rollen – de celler som bygger lungvävnadens skelett och är ansvariga för dess struktur och läkning. Under kontakten med mikroorganismfragment blockerades genen kallad Ccl11 i fibroblasterna.

Denna gen är ansvarig för produktionen av en molekyl som drar in celler i lungorna som förstärker den allergiska reaktionen. När den tystas kan hela kaskaden som leder till en allergiattack inte utvecklas. Forskarna beskriver denna förändring som en epigenetisk modifikation – den förstör inte själva genen utan ändrar varaktigt det sätt den fungerar på.

Det största överraskningsmomentet i forskningen handlade just om vilka celler som överhuvudtaget är ansvariga för den skyddande effekten. Fibroblaster bildar den vävnad som stödjer organet och deltar i ärrbildning och inflammationsreglering. Till skillnad från immunceller som rör sig runt, dyker upp i lungorna under infektion och lämnar dem igen, förblir fibroblaster på sin plats i åratal.

Lungorna som vävnad bevarar ett långsiktigt minne just eftersom strukturcellerna stannar kvar på sin plats. Detta omställande av den genetiska kontakten kan bibehållas i månader. Från en vetenskaplig synpunkt är det ett mycket starkt argument för att betrakta allergi inte bara som ett fel hos cirkulerande immunceller utan även som ett fenomen kodat direkt i lungvävnaden.

Ett mikrobiologiskt vaccin mot allergier

I stället för att släcka en redan utvecklad allergiattack skulle vävnaderna kunna förberedas i förväg så att de inte överreagerar på pollen eller damm. Man kan föreställa sig ett preparat som påminner om ett inhalationsvaccin sammansatt av säkra fragment från flera typer av mikroorganismer.

Ett sådant läkemedel givet före pollensäsongen kunde under långa veckor ändra lungreaktionsinställningen. Vägen till dessa scenarier är dock fortfarande lång eftersom de nuvarande resultaten uteslutande kommer från försök på möss. Nästa steg är att verifiera säkerhet och effektivitet hos människor.

Det kommer att vara nödvändigt att fastställa vilken sammansättning av den mikrobiologiska cocktailen som fungerar bäst, i vilken dos, hur ofta exponeringen ska upprepas och vilka patientgrupper som kommer att ha störst nytta av det. När en liknande mekanism bekräftas hos människor kommer sättet att tänka på luftvägsallergier att förändras fundamentalt.

Vem skulle kunna dra mest nytta av den nya behandlingen

I stället för att passivt vänta på säsongen och ännu en serie tillfälliga läkemedel kommer det att bli möjligt att tala om en aktiv förberedelse av lungorna långt i förväg. De personer som potentiellt skulle ha mest att vinna är de med svår, återkommande astma där standardbehandling endast ger delvis lindring.

Möjligheten till tidig förebyggning – innan sjukdomen är fullt utvecklad – är central. Den nya strategin skulle potentiellt kunna hjälpa följande grupper:

Barn från familjer med allergibelastning
Personer med svår astma som inte reagerar väl på klassisk behandling
Människor utsatta för damm och kemiska ämnen på arbetsplatsen
Invånare i storstäder med hög luftföroreningar
Patienter med frekventa attacker som kräver inläggning
Allergiker med förlängd pollensäsong

I praktiken kunde den nya ansatsen också reducera de samhälleliga kostnaderna för allergier: färre astmaförsämringar, färre sjukhusbesök, färre frånvarodagar från arbete eller skola. Det är särskilt viktigt i länder där andelen allergiker konstant stiger och belastar hälsovården.

Vad denna kunskap betyder för vardagen

Forskningen från Pasteur-institutet betyder inte att man aktivt ska söka upp infektioner eller bagatellisera hygien. Den påpekar snarare att fullständigt sterila levnadsförhållanden heller inte gynnar immunsystemet – särskilt inte i den tidiga barndomen. Förnuftig kontakt med naturliga omgivningar, en varierad kost rik på fibrer och vård av tarmmikrobiotan påverkar alla det sätt kroppen bedömer impulser från omvärlden.

Å andra sidan, när de första försöken med mikrobiologiska fragmentbaserade terapier dyker upp, kommer en faktabaserad ansats att vara avgörande: grundliga kliniska tester, transparenta säkerhetsstudier och tydliga kriterier för vem och när ett sådant preparat kan ges. Utsikten att omprogrammera lungorna är lockande, men varje manipulation med immunresponsen kräver stor försiktighet.

För människor som lever med allergi är den viktigaste poängen att vetenskapen långsamt rör sig bort från att uteslutande dämpa symtom och i stället söker sätt att förändra själva källan till problemet. Om denna forskningslinje utvecklas kan kommande generationer uppleva våren mer som en tid för promenader än som en säsong för näsdukar och inhalatorer.