Orden flyger vassa genom luften
Förhållandet mellan Slovakien och Tyskland genomgår en allvarlig prövning. Det efterlängtade besöket av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz i Bratislava ställdes in, vilket utlöste en våg av spekulationer och ömsesidiga anklagelser. Medan den slovakiske premiärministern Robert Fico nyligen talade varmt om det kommande mötet, hävdar nu den tyska sidan att något officiellt besök aldrig ens varit planerat.
Hela Slovakien följer därför spänt vad som egentligen är sanningen i detta komplicerade diplomatiska spel. Det ursprungliga meddelandet om besöket kom från premiärminister Fico i april under ett EU-toppmöte. Ett möte med en av Europas mest inflytelserika politiker skulle ge möjlighet att diskutera centrala frågor — från EU:s framtid till bilindustrin, som är avgörande för båda länderna. Fico söker nämligen allierade i Tyskland, bland annat i kritiken mot förbudet mot förbränningsmotorer.
Moskva-resan som en vändpunkt
Medan samtalen om besöket lagt sig något, överskuggades den diplomatiska scenen av andra händelser — framför allt Robert Ficos kontroversiella resa till Moskva i samband med firandet av andra världskrigets slut. Trots att han inte deltog i militärparaden, träffade han den ryske presidenten Vladimir Putin. Detta drag utlöste skarp kritik över hela Europa, inklusive från kansler Merz själv.
Merz uttalade offentligt att Fico med denna resa inte representerade den europeiska ståndpunkten, och han uttryckte beklагande över beslutet. Just denna resa har blivit det viktigaste argumentet från den slovakiska oppositionen, som hävdar att Ficos beteende direkt orsakade inställandet av det tyska besöket.
Den tidigare utrikesministern Ivan Korčok presenterade uppgifter om att Merz ställde in sitt besök just på grund av Ficos möte i Moskva. Enligt honom trodde den slovakiske premiärministern felaktigt att han kunde spela på båda sidor utan konsekvenser. Oppositionspartierna grep omedelbart nyheten och började tala om en ”skandal för hundra år”.
Officiellt eller privat?
Den tyska sidan kommenterade hela situationen återhållsamt. Officiellt meddelade man att ett besök av kanslern i Slovakien inte var planerat. Samtidigt dök det upp uppgifter om att det möjligen kunde ha rört sig om en resa av privat karaktär. Det skulle antyda att Berlin var intresserat av en informell dialog — kanske för att ge den slovakiske premiärministern några vänskapliga råd utanför de officiella protokollen.
Även om Robert Fico tonar ner inställandet, utgör det ett märkbart bakslag för slovakisk diplomati. Båda sidor undviker dessutom tydliga förklaringar, vilket bara matar spekulationerna och osäkerheten ytterligare.
Mer än bara en orsak till inställandet
Moskva-resan framstår som den mest logiska förklaringen, men diplomatiska källor antyder att det fanns flera problem i spelet. Den tyska sidan ska också ha varit irriterad över de senaste uttalandena från politiker i Ficos parti Směr riktade mot Tyskland. Det kom även kritik mot att slovakiska representanter offentligt nämnde tidpunkten för besöket, trots att inget var slutgiltigt överenskommet.
Till exempel avvisade ordföranden för Směrs parlamentariska grupp, Ján Richter, skarpt Merz kritik av Ficos Moskva-resa med anmärkningen att kanslern från ett land ”som startade kriget” gott kunde ha sparat sig besväret. Liknande hårda ord används av andra regeringspolitiker, som frekvent framhäver den tyska skulden för andra världskriget utan att reflektera över den dåvarande slovakiska statens roll.
Konsekvenser för slovakisk diplomati
Denna tvist tvingar betraktare att överväga riktningen för slovakisk utrikespolitik. Efter sin återkomst till ämbetet 2023 lovade Fico en ”allazimutal politik”. Men det visar sig allt tydligare att det snarare är en ursäkt för en gradvis vändning mot öst. Utöver Ryssland besöker den slovakiske premiärministern gärna länder som Vietnam.
Antalet västliga statschefer som besöker Bratislava har under tiden minskat märkbart. Inställandet av den tyska kanslerns besök är ännu en signal om att Slovakien under den nuvarande regeringen riskerar att hamna i allt större internationell isolering. För många kunde detta möte ha representerat ett hopp om att dialogen med väst fortfarande pågår.
Man kan heller inte bortse från den inrikespolitiska situationen i Tyskland. Friedrich Merz betraktas visserligen som en skicklig diplomat, men hemma möter han betydande misstro och press. Politikerna från Směr är medvetna om hans sårbarhet, men överskattar kanske sin egen position. Förhållandet till Slovakien lär knappast bli det som slutgiltigt välter stolen under kanslern — men för tysk politik är hela saken en tydlig signal: kommunikation med Centraleuropa är helt avgörande.
