Ett osynligt hot sprider sig i lungor, på fält och i spannmålslager

En växande grupp av diskreta svampar kan orsaka kaos samtidigt i mänskliga lungor, på jordbruksmark och i livsmedelslager. Klimatförändringar, massiv användning av svampmedel och ett ökande antal människor med försvagat immunförsvar skapar ideala förhållanden för mögelsvampar som bokstavligen kan ”äta upp” en människa inifrån.

Varje dag andas du in tusentals svampsporer. Normalt händer ingenting — kroppen neutraliserar dem. Vissa av dem är nyttiga ”städare” som bryter ner döda löv och växtrester. Problemet uppstår när samma art förflyttar sig från skogen in på ett sjukhus eller ut på en jordbruksmark.

Just det händer med mögelsvampar från släktet Aspergillus. I naturen bidrar de till näringskretslopp. I lungorna hos människor med astma, KOL, efter kemoterapi eller efter ett svårt förlopp med covid-19 kan de däremot utlösa en allvarlig inflammation som i extrema fall bokstavligen förstör vävnad inifrån. Samma svampgrupp förstör också spannmål isilon, förorenar majs, nötter och spannmålsprodukter med gifter och bidrar till miljardförluster inom jordbruket.

Aspergillus – mästare på att anpassa sig till nya förhållanden

Ett forskarteam lett av dr. Norman van Rhijn från University of Manchester analyserade hur tre särskilt farliga arter — A. flavus, A. fumigatus och A. niger — kommer att sprida sig fram mot slutet av detta sekel. Forskarna matade in olika klimatscenarier i datormodeller, inklusive ett där världen fortsatt är starkt beroende av fossila bränslen.

I denna framtidsversion tecknar kartan sig oroväckande tydligt: stora delar av Europa blir markant mer gynnsamma för dessa mögelsvampar. Det beror på att Aspergillus besitter ett mycket elastiskt genom och kan leva nästan överallt — i jord, på spannmål, i fåglars fjädrar och till och med i korallskelett.

Det uppskattas att det finns mellan 1,5 och 3,8 miljoner svampartarter på jorden. Vetenskapligt är färre än tio procent av dem beskrivna, och endast en mycket liten andel har fått sitt genetiska material sekvenserat. Bristen på grundläggande data försvårar utvecklingen av vacciner och säkrare läkemedel.

Jordbruk och medicin använder samma ämnen — det driver resistensen framåt

Jordbrukare över hela världen skyddar vete, nötter och andra grödor med azolsvampmedel. Läkare använder nästan identiska kemiska föreningar till patienter med svampinfektion i lungorna. Denna sammanfallande praxis accelererar urval av behandlingsresistenta stammar.

Varje fält som sprutas med azoler ökar chansen för att sporer i miljön utvecklar resistens och senare hamnar på en intensivvårdsavdelning. Effekten påminner om det välkända problemet med antibiotika och bakterier — ju mer kemi i omgivningen, desto större selektionstryck för att endast de mest motståndskraftiga svamparna överlever.

I takt med att växtsäsongen förlängs och växtsjukdomar intensifieras på grund av värme och fuktighet, griper jordbrukare i många länder till allt större mängder svampmedel. Konsekvensen är ett växande selektionstryck på svampar och alltmer utbredda resistenta stammar. Mer kemi på fälten ger å ena sidan bättre skörd, men å andra sidan snabbare framväxt av mögelsvampar som inte längre kan bekämpas med standardmedicin på sjukhusen.

Klimatförändringar ritar om den globala mögelkartan

Temperatur, fuktighet och våldsamma väderfenomen avgör var sporer slår sig ner och gror. När medeltemperaturen stiger och extrema väderhändelser förekommer oftare får svampar signalen att migrera och anpassa sig snabbare.

Modeller utarbetade av forskarna visar att vid höga växthusgasutsläpp:

kan utbredningen av A. flavus i Europa öka med cirka sexton procent
kan utbredningen av A. fumigatus, den vanligaste orsaken till invasiv aspergillos, växa med upp till 77,5 procent
kommer flera miljoner fler europeiska medborgare att befinna sig i en zon med verklig smittrisk
kan vissa regioner i Afrika bli för varma för vissa mögelsvampar
förskjuts problemet i praktiken mellan kontinenter, men försvinner inte
utvidgar längre perioder med hög fuktighet tidsfönstret där mögelsvamp kan utvecklas isilon och på fält

Hälsoinstitutioner kämpar redan nu med utbrott av svampinfektioner efter ombyggnader, dammstormar eller översvämningar, där enorma mängder sporer frigörs i luften. På intensivvårdsavdelningar stiger antalet svampkomplikationer hos patienter som haft influensa och covid-19.

Varför dagens läkemedel ofta misslyckas

Resistens mot azoler växer särskilt snabbt i Europa och Asien. Patienter med infektion orsakad av resistent Aspergillus dör i mer än vartannat fall, bland annat eftersom nästa behandlingslinje är giftig för njurar och lever.

Folkhälsomyndigheter har börjat övervaka resistensgener i jord, kompostanläggningar och jordbruksmaterial. Syftet är att spåra farliga stammar innan de når fram till immunförsvagade patienter. Världshälsoorganisationen lade 2022 till Aspergillus och vissa Candida-arter på listan över prioriterade hot.

Experter uppmanar till etablering av ett övervakningsnätverk som kopplar samman luftkvalitetsmätningar, jordbruksundersökningar och sjukhusdata. Ett sådant nätverk skulle kunna identifiera ”hotspots” där det är nödvändigt att begränsa användningen av vissa svampmedel, förbättra ventilationssystem eller införa ytterligare skyddsåtgärder för riskgrupper.

Inte bara människan är hotad — livsmedelssäkerheten är det också

Aspergillus är inte det enda problematiska svampsläktet. Fusarium härjar på fält med vete och havre och producerar gifter som är farliga för både människor och djur. Cryptococcus kan orsaka svår hjärnhinneinflammation, särskilt hos personer med framskriden AIDS. Alla dessa patogener reagerar på uppvärmning genom att utvidga sitt utbredningsområde och förlänga sin aktivitetssäsong.

Svamparnas giftiga metaboliter, de så kallade mykotoxinerna, utgör ett fristående problem. De kan inte avlägsnas genom vanlig kokning eller bakning. Spannmål som förvarats för länge i varma, fuktigasilon måste därför ofta kasseras eller blandas med ”rena” partier — vilket i sig innebär en hälsorisk.

Under år med ovanligt intensiv Aspergillus-utveckling når förlusterna i majssektorn i USA upp till omkring en miljard dollar om året. Uppvärmning och längre perioder med hög fuktighet utvidgar tidsperioden då mögelsvamp kan breda ut sig i lager och på fält.

Vad kan minska risken under kommande år

Experter understryker att det inte finns ett enda mirakulöst ingrepp. Det handlar snarare om en rad åtgärder på flera nivåer samtidigt — från klimat över jordbrukspolitik till den dagliga praktiken på sjukhus och i privata hem.

Minskning av växthusgasutsläpp kan bromsa utvidgningen av mögelsvamparnas utbredningsområde. En förnuftig svampmeddelspolitik — exempelvis rotation av aktiva ämnen och begränsning av förebyggande besprutningar — hämmar utvecklingen av resistens. I byggnader får ventilation, luftfilter och undvikande av fukt som främjar mögeltillväxt allt större betydelse.

Ju färre möjligheter vi ger svampar att ”öva sig” på läkemedel i miljön, desto större är chansen att farmakoterapin bevarar sin effekt när den verkligen behövs. Sett från den enskildes perspektiv är det värt att komma ihåg systematisk kontroll av fuktiga platser — källare, badrum, gamla fönster eller luftkonditioneringsanläggningar.

Personer med lungsjukdomar eller nedsatt immunförsvar bör konsultera läkare om kronisk hosta eller oförklarlig andfåddhet även ur ett svampperspektiv — inte bara bakteriellt. Svampar har i miljontals år spelat rollen som den tysta städaren. Men i en era med klimatuppvärmning och intensiv jordbrukskemi börjar vissa av dem att träda fram ur skuggorna.