Vi har lyssnat i decennier – och hört absolut ingenting

Under årtionden har vi riktat våra radioteleskop mot stjärnhimlen och väntat med ett tålamod som knappt kan beskrivas. Ändå tycks universum förbli märkligt tyst. En ny teoretisk analys presenterar nu en djupt oroande förklaring: avancerade civilisationer kan för länge sedan ha sänt meddelanden i vår riktning, men vi hade helt enkelt inte kapaciteten att fånga upp dem.

Forskare från ett flertal vetenskapliga institutioner brottas med frågan om varför vi fortfarande inte har några belägg för kontakt med intelligent liv bortom jorden. Radioteleskop som observatoriet Arecibo och projektet SETI har systematiskt skannat universum sedan 1960-talet. Trots detta verkar kosmos förbli stumm.

Problemet behöver emellertid inte ligga i frånvaron av signaler – det kan istället handla om timing. Astronomer framhåller att avancerade civilisationer kan ha sänt sina teknosignaturer vid en tidpunkt då mänskligheten ännu inte hade den nödvändiga tekniken för att registrera dem. Eller så skickade de signaler mot vår galax Vintergatan under perioder då vi helt enkelt inte lyssnade, eller lyssnade på helt andra frekvenser.

Fermis paradox och den stora frågan

Denna hypotes kastar nytt ljus över den paradox som bär den italienske fysikern Enrico Fermis namn. Fermis paradox lyder i all sin enkelhet: om universum är så enormt och gammalt, var är då alla andra? Svaret gömmer sig kanske i en simpel diskrepans mellan civilisationers tidsskalor och teknologiska förmåga.

Vad letar forskarna egentligen efter i rymden

Vetenskapsmän använder begreppet teknosignatur för varje mätbar spår efter en främmande civilisations teknologi. Dessa spår kan anta många former och förekomma över hela det elektromagnetiska spektrumet. Att detektera en sådan signal skulle utgöra ett genombrott för förståelsen av vår plats i universum.

Kategorin teknosignaturer omfattar bland annat:

Onaturliga radiosändningar med karakteristiska mönster
Laserpulser riktade medvetet mot specifika stjärnsystem
Onormala spektrala avtryck som tyder på industriell aktivitet
Megastrukturer som en Dysonsfär runt stjärnor
Ovanliga förändringar i fjärran objekts ljusstyrka
Artificiella kemiska grundämnen i exoplaneters atmosfärer

Radioteleskop som Green Bank i West Virginia och det kinesiska FAST med en diameter på femhundra meter övervakar systematiskt tusentals stjärnor. Forskare fokuserar särskilt på frekvenser kring vätelinjen vid 1420 megahertz, där det kosmiska bruset är som lägst – en frekvens som logiskt sett verkar uppenbar för interstellär kommunikation.

Varför signalerna kan ha passerat jorden obemärkt

En tidsmässig diskrepans utgör ett fundamentalt hinder för att upptäcka främmande intelligent liv. Föreställ dig att en avancerad civilisation skickade signaler mot solsystemet för tvåhundra år sedan. Vid den tidpunkten hade mänskligheten knappt upptäckt elektriciteten och anade ingenting om radiovågor. Signalen kunde ha passerat planeten jorden utan att någonsin bli uppfångad.

Astrofysiker från University of Oxford har beräknat att sannolikheten för att två civilisationer synkroniserar sig vid precis rätt tidpunkt är extremt låg. Universum är fjorton miljarder år gammalt, medan mänskligheten endast har lyssnat efter kosmiska signaler i knappa sextio år. Detta tidsfönster utgör en försvinnande liten bråkdel av kosmisk historia.

En ytterligare komplikation är riktad utsändning. En civilisation som avsänder medvetna budskap skulle behöva sikta exakt mot vårt stjärnsystem. Om deras stråle träffade ett par ljusår bredvid skulle inget radioteleskop registrera någonting. Dessutom antar vi ofta att rymdvarelser använder teknologier motsvarande våra egna – och det är inte nödvändigtvis fallet.

Vilka frekvenser och metoder använder forskarna idag

Det moderna SETI-projektet samarbetar med observatorier världen över. Vetenskapsmän skannar inte bara radiovågor, utan också det optiska spektrumet. Projektet Breakthrough Listen, finansierat av affärsmannen Jurij Milner, investerade hundra miljoner dollar i tio års intensiv sökning.

Radioastronomer undersöker nu miljontals kanaler samtidigt tack vare kraftfulla datorer och maskininlärningsalgoritmer. Artificiell intelligens kan filtrera bort jordbaserade störningar från satelliter, mobiltelefoner och mikrovågsugnar. Risken består dock fortfarande för att vi har förbisett något viktigt i tidigare insamlad data.

Observatoriet Parkes i Australien registrerade år 2019 en intressant signal från riktningen av stjärnan Proxima Centauri, som befinner sig fyra komma tre ljusår bort. Denna signal, betecknad BLC1, förklarades till slut som jordbaserad interferens. Sådana falska larm illustrerar hur svårt det är att påvisa en äkta främmande signal.

Vad skulle det betyda att fånga upp en verklig teknosignatur

Ett bevis på intelligent liv utanför jorden skulle fundamentalt förändra mänsklighetens självförståelse. Biologer, filosofer och teologer skulle alla tvingas ompröva grundläggande frågor om livets och medvetandets ursprung. Den astrobiologiska forskningen skulle få en helt ny riktning med konkreta bevis för biologiska processer utanför jorden.

Forskare vid SETI-institutet har redan utarbetade protokoll för användning vid en eventuell signaldetektering. Första steget innefattar grundlig verifiering och uteslutning av alla jordiska källor. Därefter skulle det internationella astronomiska samfundet och organisationer som FN orienteras. Det är avgörande att undvika panik och desinformation.

Samhället skulle ställas inför etiska dilemman om ett eventuellt svar. Vissa forskare, däribland astrofysikern Stephen Hawking, varnade för att aktivt sända ut budskap i universum. De argumenterade för att vi inte känner till potentiella mottagares avsikter, och att kontakt kunde visa sig farlig för den mänskliga civilisationen.

Kan vi fortfarande hoppas på att fånga upp en främmande signal i framtiden

Den teknologiska utvecklingen ökar kontinuerligt våra chanser till framgång. Nya radioteleskop som Square Kilometre Array i Sydafrika kommer att vara femtio gånger mer känsliga än dagens instrument. Detta observatorium kommer att kunna detektera svaga signaler från ett avstånd av flera tusen ljusår.

Forskare utvidgar dessutom spektrumet av teknosignaturer de letar efter. Utöver radiovågor undersöker de möjligheten för kommunikation via neutriner eller gravitationsvågor. Varje ny detekteringsmetod ökar sannolikheten för att vi den här gången inte sover över ett kosmiskt signals ankomst. Frågan är bara om vi är tillräckligt tålmodiga för att vänta på ett svar från djupa rymden.