Ett gigantiskt futuristiskt projekt möter den hårda verkligheten

Det ambitiösa projektet med en futuristisk fyrkantig byggnad i Riyadh har stött på en mur av praktiska begränsningar. Bygget av Mukaab stoppades efter de inledande markarbetena, när regeringen började räkna på sina ambitioner och flytta pengar mot mer lönsamma investeringar.

Mukaab är ett av de mest spektakulära projekten inom programmet Vision 2030. Saudiarabien presenterade ett nytt futuristiskt centrum i Riyadh kallat New Murabba, och just denna byggnad skulle stå i hjärtat av det. Planen innefattade en massiv sexsidig konstruktion med en sidlängd på 400 meter.

Enligt planerna skulle det invändigt uppstå en fullständigt sluten mikrovärld med bostäder, kontor, hotell samt nöjes- och rekreationsanläggningar – allt under ett gigantiskt tak. Myndigheterna hävdade att Mukaab skulle kunna hysa upp till 400 000 människor, och att byggnadens omfattning motsvarade cirka tjugo Empire State Buildings. Tanken var att Mukaab skulle bli den största fristående byggnaden som människan någonsin uppfört, och ett nytt landmärke för Riyadh i en tid efter oljan.

Ursprungligen var det förväntat att bygget skulle vara klart omkring 2030 – exakt den tidpunkt då Saudiarabien önskade presentera de första spektakulära resultaten av landets modernisering. Alla dessa investeringar delar ett gemensamt mål: att förbereda landet för en tid när oljan inte längre är någon garanti för välstånd. Regeringen vill följa i fotspåren på Dubai, som satsade på turism, fastigheter och tjänstesektorn och därmed byggde upp en helt ny ekonomisk modell från grunden.

Bygget stoppat, deadline framskjuten till 2040

Enligt källor citerade av Reuters stoppades arbetet på Mukaab efter den inledande utgrävningsfasen. En enorm byggrop för fundamentet är redan utgrävd, men de efterföljande faserna – själva uppförandet av byggnaden – framskrider inte som planerat. Orsaken är enkel: ekonomi.

Saudiarabien satte igång ett paket av infrastruktur- och futurismprojekt till ett sammanlagt värde av cirka 925 miljarder dollar. Efter den första entusiasmen uppstod frågan om vilka investeringar som faktiskt skulle ge avkastning, och vilka som bara var kostsamma visioner på reklambroschyrer. Enligt uppskattningarna är Mukaab inte skrotat, utan uppskjutet. Det nya målet för färdigställande är nu satt till omkring 2040.

I praktiken innebär det en försening på mer än tio år och en mycket reell risk för att projektet löpande beskärs, ändras eller direkte läggs på is under en längre period. Myndigheterna letar nu efter besparingar och föredrar att flytta medel dit där de politiska och ekonomiska vinsterna kan skördas snabbare. Experter på regional ekonomi understryker att även länder med enorma oljeinkomster måste prioritera.

Prioriteringarna: Expo 2030, VM i fotboll 2034 och turism

Riyadh strävar efter att vara värd för stora internationella evenemang och önskar snabbt bygga upp den infrastruktur som kan locka turister och investerare. I praktiken betyder det en förändring i projektens ordningsföljd. Högst upp på listan hittar man nu dessa investeringar:

projekt kopplade till Expo 2030, inklusive stadsutvidgning, transportinfrastruktur samt nya mäss- och konferensanläggningar
projekt som förbereder landet för VM i fotboll 2034, inklusive stadioner och hotellkapacitet
stora turistkomplex, exempelvis nöjeszonen Qiddiya nära Riyadh
utvidgning av flygplatser och ökad kapacitet på flygrutter till Europa och Asien
uppförande av nya museer och kulturcentra för internationella besökare
modernisering av det befintliga hotellnätverket i Riyadh och Mecka

Just dessa projekt ska säkerställa ett snabbt inflöde av utländska gäster och bygga upp landets image som ett nytt centrum för turism och underhållning i Mellanöstern. I sammanhanget framstår Mukaab mer som ett prestigeprojekt än som en akut nödvändighet. Analytiker från Bloomberg Economics påpekar att den saudiska regeringen måste välja mellan prestige och konkreta resultat.

För utomstående betraktare är beslutet att bromsa Mukaab en signal om att Vision 2030 har trätt in i en mer pragmatisk fas. I stället för att stapla spektakulära visioner om futuristiska städer koncentrerar sig Riyadh på projekt som snabbt kan generera verklig turistaktivitet och politiska vinster – såsom stora sportevenemang eller världsutställningar.

New Murabba – det futuristiska stadscentrumet är bara halvvägs

Mukaab är en central del av visionen om New Murabba, ett helt nytt centrum i Riyadh, som beräknas kosta cirka 50 miljarder dollar. Planen omfattar ett helt paket av investeringar: stadium, museum, universitet, köpcentra, biografer och enorma gågator. Det planerade museet ska innehålla samlingar av samtidskonst och historiska utställningar från regionen.

Trots stoppet av arbetet på själva ”lådan” har inte idén om New Murabba försvunnit. Mer konventionella byggnadstyper – som ett stadium eller bostäder – anpassar sig lättare till skiftande budgetar och kan realiseras etappvis. Just Mukaab, som det galnaste och dyraste elementet, har blivit det första offret för nedskärningarna.

Sett från invånarnas perspektiv kan det betyda färre extrema arkitektoniska experiment och större fokus på vanlig stadsinfrastruktur, tjänster och nya arbetsplatser. För byggföretag från hela världen är det en signal om att kontrakt i regionen kommer att bli mer selektiva med ökat tryck på lönsamhet och tidsramar. Ordföranden för den saudiska Public Investment Fund bekräftade nyligen den strategiska kursändringen mot projekt med snabbare återbetalningstid.

Inte bara Mukaab – även The Line har problem

Mukaab är inte det enda megaprojektet som tappar fart. Saudiarabien har också saktats ned projektet The Line, en futuristisk linjär bebyggelse på 170 kilometer planerad i öknen i Neom-området. Konstruktionen skulle skapa en smal, hög stadskorridor med ultramodern teknik och minimalt klimatavtryck.

Enligt läckta uppgifter är investeringens omfattning nu markant reducerad. I stället för de fulla 170 kilometerna kan det inledningsvis uppstå bara ett litet fragment. Kostnaderna visade sig så höga att även ett land med gigantiska oljeinkomster måste göra korrigeringar. Stoppet av Mukaab och begränsningen av The Line visar att de saudiska megaprojekten har trätt in i en verifieringsfas: visioner möter kalkylblad.

Trots detta står oljan fortfarande för cirka 40 procent av Saudiarabiens BNP. När priset förblir relativt lågt räcker budgetintäkterna inte längre till megaprojektens växande kostnader. Konsekvensen är att man måste välja vilka visioner som är realistiska, och vilka som kan skjutas upp till bättre tider. Ekonomer från Internationella valutafonden rekommenderar den saudiska regeringen att visa större budgetdisciplin.

Religiös kontrovers: likheten med Kaaba

Mukaab väckte starka känslor i Saudiarabien inte bara på grund av priset. Många pekade på byggnadens form och symbolik. Den gigantiska fyrkantiga konstruktionen i Riyadh fick en del av befolkningen att tänka på Kaaba – islams heligaste plats i Mecka.

För en del troende var uppförandet av en monumental kommersiell låda som påminde om den heliga byggnaden en provokation som gick för långt. Kritiker talade om bristande vördnad och ytlig användning av religiös symbolik. Myndigheterna fasthöll konsekvent att det bara rörde sig om en modern arkitektonisk form, men debatten lade sig inte. Striden om Mukaab avslöjade hur svårt det är i detta land att balansera mellan aggressiv modernisering och en religiös tradition som fortfarande djupt präglar de sociala stämningarna.

Några islamiska lärda från universitetet i Medina uttryckte offentligt oro över kommersialiseringen av heliga symboler. Sociala medier i Saudiarabien var fyllda med debatter om huruvida modern arkitektur kan eller bör använda former som påminner om religiösa byggnader. Denna kontrovers bidrog till det politiska trycket på regeringen att ompröva projektet.

Vad betyder stoppet av Mukaab för den fortsatta moderniseringen

Exemplet med Mukaab är värt att följa som en läxa i hantering av ambitioner på statlig nivå. När en regering försöker hoppa över flera decenniers utveckling på bara några få år är korrigeringar oundvikliga. Vissa investeringar beskärs, andra fryses, medan andra igen körs för full kraft eftersom de är bundna till internationella åtaganden.

Det visar att även med nästan obegränsade finansiella resurser har en förnuftig prioritering och urval av projekt fortfarande enorm betydelse. Man kan med rätta fråga sig om den arabiska visionen om smarta städer i öknen kommer att överleva mötet med den ekonomiska verkligheten – eller om den kommer att hamna som en evigt återkommande punkt på reklambroschyrer.