Vad händer när man testar dussintals mjölkchokladkakor från stormarknaden?

Den franska konsumenttidskriften 60 Millions de consommateurs har granskat ett stort antal chokladkakor från vanliga stormarknader. Av samtliga testade produkter var det endast två som presterade märkbart bättre än övriga – både gällande sammansättning och etiska kriterier.

Resultaten är inte sensationella, men de kastar ljus över vad vi faktiskt äter när vi tar oss en bit mjölkchoklad. Oavsett om du handlar i Frankrike eller Sverige gäller samma bedömningsprinciper och kan tillämpas på produkter från vilken stormarknad som helst.

Redaktionen fokuserade uteslutande på industriellt tillverkade kakor som säljs i stora kedjor. Det handlar alltså inte om hantverksmässigt framställda produkter från små manufakturer, utan om de varor som faktiskt hamnar i de flesta inköpskorgar. Testet ger ett konkret beslutsunderlag för att välja bland tusentals liknande förpackningar.

Vilka parametrar undersöktes i testet?

Experterna analyserade flera grupper av parametrar. De tittade på näringsinnehåll – främst mängden socker och mättat fett. Dessutom undersökte de halten av kakao, inklusive kakaopulver och kakaosmör, förekomsten av tillsatser som lecitin, andra emulgatorer och aromämnen samt Nutri-Score, det vill säga den förenklade näringsmässiga bedömningen på etiketten.

Slutligen bedömdes även miljömässiga och sociala aspekter – certifieringar, råvarornas ursprung och risken för avskogning. Den samlade bilden är inte uppmuntrande. Mörk choklad får vanligtvis en Nutri-Score på D, medan mjölkchoklad hamnar helt nere på E – den sämsta möjliga kategorin. Den primära orsaken är ett högt sockerinnehåll kombinerat med en stor mängd fett.

De två kakor som klarade sig bättre än alla andra

Två produkter stack tydligt ut i rankningen, båda med resultatet 11 av 20 poäng. Det är fortfarande ett mycket mediokert betyg, men likväl det högsta i hela jämförelsen av mjölkchokladkakor. Forskarna understryker att inte ens de bäst bedömda produkterna utgör ett hälsosamt mellanmål – det handlar snarare om varianter som belastar kroppen mindre än konkurrenterna.

Den första framhävda kakan är mjölkchokladen från märket Ethiquable med kakao från Peru. Det speciella med den är en kombination av flera faktorer. Den innehåller cirka 32 % kakao, vilket är mer än minimigränsen för mjölkchoklad. Den har en ekologisk certifiering och stödjer fair trade med striktare kontroll av odlarnas arbetsförhållanden. Den innehåller inte sojalecitin, vilket begränsar onödiga tillsatser, och priset ligger nära det populära segmentet – inte det lyxiga.

Analytikerna konstaterade att produkten placerar sig över genomsnittet främst på grund av en högre kakaohalt och ett mer transparent råvarusprung. Det är dock fortfarande en socker- och fettrik produkt som passar bäst i små portioner snarare än daglig okontrollerad snacksning. Näringsexperter framhåller att även en till synes liten skillnad i kakaoprocenten har betydelse för den totala näringsprofilen.

Vad säger experterna om märket Monoprix?

Den näst bäst bedömda mjölkchokladen var en kaka från Monoprix private label, marknadsförd som en produkt som stödjer fair trade. Den uppnådde samma slutbetyg – 11 av 20. Forskarna lyfte fram i detta fall särskilt det goda förhållandet mellan kvalitet och pris, en oberoende certifiering inom handel med kakaobruk och en sammansättning som inte avviker väsentligt från de modellparametrar som fastställdes i testet.

Inte heller denna kaka är en fitnessprodukt. Forskarna påminner om att båda de bäst bedömda mjölkchokladkakorna fortfarande innehåller betydande mängder mättat fett och tillsatt socker. Skillnaden gentemot de övriga ligger snarare i en mer balanserad sammansättning och ett tydligare ursprung av råvarorna.

De två märkena har också gemensamt att de betonar den etiska dimensionen i produktionen. Kakaon kommer från områden där producenterna följer strängare standarder för miljö och arbetsförhållanden. I praktiken innebär det en lägre risk för att bidra till avskogning i Västafrika och bättre löner till bönderna. För den vanliga konsumenten är det ett av de konkreta argumenten för att välja en certifierad vara framför en liknande kaka till samma pris.

Hur klarade sig de kända märkena?

Strax efter de två vinnarna placerade sig populära europeiska varumärken. Côte d’Or L’Original Lait uppnådde 10 av 20, vilket i denna jämförelse fortfarande är relativt högt. I den nedre delen av rankningen över analyserade mjölkchokladkakor dök ett förslag från Lindt upp – en kaka med en mycket fin konsistens, men däremot en mindre gynnsam näringsprofil.

Forskarna påpekade att en mjuk, silkeslen struktur ofta går hand i hand med en större mängd fett och socker. I praktiken betyder det snabbare ökning av kaloriinnehållet och en större belastning för kroppen om man griper efter sådana produkter alltför ofta. Den eteriska texturen som producenter älskar att framhålla i reklamer kan alltså signalera ett högre innehåll av emulgatorer och vegetabiliska oljor.

Vissa konsumenter låter sig vilseledas. De antar att ett schweiziskt eller belgiskt märke automatiskt betyder högre kvalitet. Testet visar emellertid att traditionella märken inte nödvändigtvis leder i näringsmässiga parametrar. Viktigare än ursprungslandet är det konkreta receptet och kakaokällan. Experterna från 60 Millions de consommateurs rekommenderar att jämföra etiketter över alla prisklasser.

En kort guide för att läsa innehållsförteckningen på mjölkchoklad

I svenska butiker hittar du inte alltid exakt samma produkter som i franska stormarknader. Testets slutsatser kan dock utan problem tillämpas vid val av vilken kaka som helst – det kräver bara ett ögonblicks uppmärksamhet på etiketten. Experterna pekar på några enkla regler som gör valet lättare.

Ju kortare ingredienslista, desto bättre – helst bör du främst se socker, kakaomassa, kakaosmör, skummjölkspulver och naturlig vanilj
Undvik andra vegetabiliska oljor än kakaofett – särskilt delvis härdade
Leta efter minst 30 % kakao – nära nivån för Ethiquable-chokladen
Jämför värdena per 100 g – välj en kaka med lägre socker- och mättat fettinnehåll än konkurrenterna
Kontrollera om det finns fair trade-certifikat eller ekologisk märkning
Var uppmärksam på ordningsföljden av ingredienser – de första utgör den största andelen av produkten

Skillnaderna mellan märkena ser ofta inte stora ut på pappret, men ett par gram mindre socker per 100 g, upprepat regelbundet, gör en tydlig skillnad över en månads tid. Näringsspecialister understryker att även till synes små justeringar av kostvanor ackumuleras och visar sig i långsiktig hälsa.

Vad betyder egentligen eko- och fair trade-certifieringar?

I rapporten lade forskarna stor vikt vid varifrån kakaon kommer och under vilka förhållanden den producerats. Detta härrör inte endast från oro för odlarna, utan även från miljöfrågor som avskogning i Västafrika. Kakaoproduktion hör nämligen till de aktiviteter med en markant inverkan på tropiska regnskogar.

Som mer trovärdiga signaler erkände de bland annat ekologiska certifikat som begränsar användningen av bekämpningsmedel, krävande fair trade-system med tydlig kontroll av leveranskedjan och program som inte blandar certifierade korn med okontrollerade. För den genomsnittlige köparen betyder det en sak: om du på hyllan ser flera prismässigt jämförbara kakor är det värt mödan att välja den med ordentlig fair trade- och ekologisk märkning.

Även om alla produkterna kalorimässigt liknar varandra mycket är den miljömässiga och sociala dimensionen inte obetydlig. Forskarna påpekar att konsumenternas inköpsbeslut gradvis kan påverka hela sektorn. När fler människor föredrar certifierade chokladkakor måste de stora producenterna reagera och anpassa sina leveranskedjor.

Hur mycket mjölkchoklad kan du äta utan dåligt samvete?

Näringsexperter påminner om att både mörk och mjölkchoklad främst består av fett och socker. Skillnaden är att mörk choklad innehåller mindre socker och mer kakao – och därmed fler bioaktiva ämnen som polyfenoler. För mjölkchokladens del är de förnuftiga normerna ganska strikta.

Näringsexperter citerade i rapporten föreslår att man betraktar den som en liten njutning, inte som grundval för dagens mellanmål. Man talar vanligtvis om maximalt två rutor om dagen, förutsatt att resten av kosten inte är överbelastad med sötsaker. För folk som dagligen griper efter söta kakor kan en liten skillnad i sammansättningen mellan märkena bidra till att begränsa de långsiktiga skadorna.

Det ersätter dock inte arbetet med mängden. Testet visar tydligt att ”hälsosam mjölkchoklad” i praktiken fortfarande bara är en kompromiss. Läkare rekommenderar att kombinera den med den mörka varianten eller njuta av en kvalitetsbit endast tillfälligtvis. En god vana är också att växla mellan att köpa mjölk- och mörk choklad – exempelvis en ruta mjölk och en ruta mörk. För många ger denna kombination möjlighet att gradvis vänja smaklökarna vid mindre söta varianter.

Hur kan du överföra dessa resultat till inköp i Sverige?

Även om exakt samma produkter inte är tillgängliga här hemma är urvalsmekanismen identisk. Det kan löna sig att jämföra etiketterna på de märken du faktiskt köper, inte de från reklamen. Ibland klarar sig en mindre känd kaka en aning bättre än en tv-hit, och smakmässigt är skillnaden minimal.

I svenska stormarknader hittar du egna varianter med ekocertifiering eller Fairtrade-märkning. Det är värt att ge dem uppmärksamhet och jämföra näringsvärden med vanliga kakor. Du kommer ofta upptäcka att du för ett liknande eller bara något högre pris får en produkt med en kortare ingredienslista och en högre kakaohalt.

Experterna råder dessutom till att hålla utkik efter erbjudandepriser på de bättre märkena. En mjölkchoklad med 30 % kakao och fair trade-certifiering på kampanj kan mycket väl bli billigare än en standard fabrikskaka till ordinarie pris. På lång sikt är det en fördel att ha ett lager hemma och njuta av det i små doser istället för att dagligen köpa billiga varianter överlastade med socker. När du anstränger dig med valet kan du uppleva samma smakglädje med en mindre belastning för kroppen – är inte det en förnuftig anledning till en liten förändring i inköpsvanor?