Bränslepriserna plågar bilister i hela Europa

Bränslekostnaderna har länge varit en nagel i ögat på bilister överallt i Europa. Det har fått många att noggrant bevaka varje prisskillnad på bensin eller diesel per liter. Appar med prisöversikter och miniräknare har blivit standardutrustning i mobilen, och många bilister är beredda att köra tio eller femton kilometer extra omväg för att spara några enstaka kronor.

Frågan är från vilken faktisk prisskillnad det överhuvudtaget är meningsfullt att köra till en mer avlägsen bensinstation — och när man tvärtom slösar bränsle, tid och nerver helt i onödan.

Ingen tankar längre på måfå

Idag är det nästan standard att ta fram mobilen, kolla kartan över bensinstationer och priser och sedan bestämma sig för var man ska tanka. Denna vana är särskilt tydlig under perioder då literpriset närmar sig gränser som verkligen märks i familjens ekonomi vid varje full tank.

I Frankrike, varifrån de omnämnda uppgifterna kommer, använder bilister appar baserade på en officiell statlig server med bränslepriser. Stationer är skyldiga att löpande uppdatera sina prislistor, och myndigheterna kontrollerar regelbundet om de angivna priserna stämmer överens med verkligheten. Trots detta visade det sig att omkring åtta procent av de kontrollerade stationerna hade felaktiga priser på prisskyltar — och riskerar sanktioner för det.

En billigare station i appen är dock inte nödvändigtvis billigare på plats. Data kan vara försenad eller felaktig, så en lång omväg enbart baserad på en siffra på skärmen kan sluta i besvikelse.

Många bilister är försiktiga med jakt på ören

Av samma anledning är många bilister återhållsamma med att jaga ören. Vissa säger öppet: några kilometers omväg för två eller tre öres skillnad per liter ger ingen mening. Och de har rätt — siffrorna visar att gränsen för verklig lönsamhet långt ifrån är så låg som man kanske föreställer sig.

Den viktigaste tumregeln: räkna ut innan du svänger av

Hela filosofin kan kokas ner till en enkel uträkning: vinsten från billigare bränsle måste vara högre än kostnaden för omvägen. Om de extra kilometerna äter upp hela besparingen är det inte mödan värt.

Låt oss titta på konkreta siffror från beräkningar gjorda för en genomsnittlig bilist som tankar en full tank:

omväg: 10 kilometer fram och tillbaka
förbrukning: 6 liter per 100 kilometer
bränslepris: 55 kronor per liter
tankkapacitet: 50 liter

Med dessa förutsättningar använder du 0,6 liter bränsle på själva omvägen. Det motsvarar en kostnad på 33 kronor. För att bara gå jämnt ut måste prisskillnaden mellan de två stationerna täcka dessa 33 kronor.

Från hur många ören börjar du faktiskt tjäna

De 33 kronorna ska fördelas på 50 liter. Det ger cirka 66 öre per liter. Det är nollpunkten. En prisskillnad i storleksordningen 60 till 70 öre per liter vid en tio kilometers omväg betyder alltså i praktiken… ingen vinst. Du har bara flyttat pengar från en station till en annan och slösat din tid.

Vid omvägar på omkring tio kilometer bör du sikta på minst en till en och en halv krona per liter i skillnad för att spara verkligt något — och inte bara täcka det bränsle som har förbrukats på vägen.

Ju större tank du har, och ju mer du tankar åt gången, desto snabbare kommer du på plus vid samma prisskillnad. Den bilist som bara fyller tio eller femton liter då och då har nästan ingen chans att få en lång omväg att gå ihop vid små prisskillnader.

Experter inom konsumentbeteende påpekar att psykologin bakom att spara ofta väger tyngre än den verkliga ekonomiska vinsten. Folk har en tendens att ta omvägen mer för känslornas skull — förnimmelsen av att ha sparat något — än på grund av en egentlig ekonomisk fördel.

När den billiga stationen ligger långt bort: så ändras lönsamhetströskeln

Allting blir mer komplicerat när den intressanta stationen ligger betydligt längre bort — exempelvis femton kilometer från den planerade rutten. I det scenariot visar beräkningarna att lönsamhetströskeln stiger markant och dessutom beror på fordonstypen.

Enligt de nämnda analyserna ser de kritiska värdena vid en femton kilometers omväg ut så här:

liten bensinbil: prisskillnaden måste vara minst två kronor per liter
tyngre SUV på diesel: här räcker ca. 1,80 kr per liter för att börja spara verkligt

Varför klarar sig SUV:en en aning bättre här? Eftersom den typiskt har en större tank, och de flesta bilister fyller den helt. Samma prisskillnad ger därför en högre kronmässig besparing, även om fordonet har en högre förbrukning.

Därtill kommer en rad faktorer som en miniräknare inte tar hänsyn till:

trafikstockningar och trafikljus som ökar förbrukningen
den extra tiden bakom ratten
trötthet och irritation vid en längre körtur enbart för att tanka
skillnader i servicenivå eller kö vid stationerna

Sätts alltihop i sammanhang konstaterar många bilister att det är mer fördelaktigt att minska antalet bilresor än att köra halva städer runt på jakt efter den billigaste pumpen. I Frankrike uppger redan omkring var tredje bilist att vederbörande har skurit ner på bilkörning just på grund av de höga bränslepriserna.

Forskare från trafikinstitut framhåller att verklig bränslebesparing långt mer effektivt uppnås genom att justera körstilen. Lugnare acceleration, konstant hastighet och korrekt däcktryck kan spara mer än jakten på en billigare station.

Så räknar du själv ut om omvägen kan löna sig

Alla bilar kör lite olika, och rutter är individuella. En bra idé är att göra sin egen enkla formel som snabbt kan bedöma om en omväg ger mening. I praktiken krävs bara tre uppgifter: förbrukning, omvägens längd och den planerade mängden bränsle.

Beräkna hur mycket bränsle du förbrukar på omvägen: förbrukning i liter per 100 km × omvägens längd i km delat med 100.

Multiplicera resultatet med det aktuella bränslepriset för att hitta kostnaden för omvägen.

Dela sedan denna kostnad med det antal liter du planerar att tanka — då får du den minimala nödvändiga prisskillnaden per liter.

För enkelhetens skull kan du avrunda resultatet uppåt till närmaste hela öre. Visar beräkningen 80 öre, räkna med en krona. Och lägg till en säkerhetsmarginal om du ofta möter kö eller accelererar kraftigt på rutten.

Tankar du regelbundet samma mängd bränsle kan det löna sig att sätta sig ner en gång med penna och papper, beräkna några typiska scenarion och notera enkla trösklar: tio kilometers omväg — minst 1,20 kr i skillnad, femton kilometer — minst två kronor och så vidare.

När är det bättre att låta jakten på ören fara

Inte varje omväg som ser ut att ge plus i tabellen ger mening i verkliga livet. Den tid som spenderas på vägen har också ett värde — du kunde använda den till inköp, vila eller umgänge med familjen. Lönsamhetströskeln är därför ofta mer psykologisk än matematisk.

Om den verkliga besparingen från en omväg är några få kronor en gång om fjorton dagar är det för många människor fullt tillräckligt att välja en förhållandevis billig station på de fasta rutterna och hålla sig till den. En lugnare körstil eller mindre frekvent bilanvändning ger mer än att ständigt växla mellan stationer.

Det är också värt att komma ihåg att appar med bränslepriser bara är ett hjälpmedel — ingen kristallkula. Data kan vara försenad, och den station som på morgonen var prisvinnare är det kanske inte på kvällen. Ett förnuftigt minimum är att kolla om prisskillnaden verkligen är markant, och om du faktiskt behöver en stor påfyllning och inte bara några liter för att ta dig fram.

I praktiken är det bäst att betrakta jakten på billigare bränsle som en del av en bredare strategi för att spara på bilen. De verkliga effekterna uppnås genom en kombination av flera åtgärder: färre och bättre planerade resor, lugnare körstil, tekniskt välskött fordon — och slutligen ett förnuftigt val av station med en fördelaktig prisskillnad, framför nervös jakt på varje enda öre vid stationerna.