En vana som skadar rören, miljön och din matlagning

Denna dagliga vana förstör rörsystemet, belastar naturen och slösar bort en värdefull råvara. Det vi instinktivt uppfattar som besvärligt fett som bara måste bort kan i själva verket bli en ingrediens till lunch eller återvinnas på ett ansvarsfullt sätt.

En enda förändring i köksrutinen räcker — du behöver bara tänka medvetet på vad som blir kvar i burken efter fisken.

Varför sardinolja inte hör hemma i diskhon

Olja som hälls i diskhon försvinner inte magiskt ner i rörsystemet. När den möter kallt vatten börjar den stelna och fastnar på insidan av rören. För varje disk växer fettlagret sig tjockare.

Efter några månader sitter det något som påminner om en fettskorpa inne i röret. Det minskar vattenflödet, ger upphov till gluckande ljud och skapar obehagliga lukter. I värsta fall slutar det med en total igensättning och ett samtal till rörmokaren.

En sådan propp kombinerad med matrester utgör den perfekta miljön för bakterier och insekter. Därtill kommer kostnaderna för rensning av rör, som lätt överstiger värdet av ett helt års lager av fiskkonserver.

Miljöpåverkan vi sällan tänker på

Fett från köket påverkar också tillståndet i floder och vattenreservoarer. Även en liten mängd olja på vattenytan bildar ett tunt lager som begränsar syretillförseln. För de organismer som lever i vattnet är det ett verkligt problem — inte en bagatell.

På reningsverk stör överskottsfett de mikroorganismer som ansvarar för nedbrytning av föroreningar. Anläggningarna tvingas förbruka mer energi och fler kemikalier för att hantera något som aldrig borde ha hamnat i avloppet.

Att hälla oljan i diskhon verkar bekvämt, men det sammanhänger med flera konsekvenser samtidigt: igensatta rör hemma, ökad belastning på reningsverk och förorening av vattenmiljön. Forskare varnar för att även till synes små mängder fett kan ha en kumulativ effekt på vattenekosystem.

Sardinoljan som en riktig köksингrediens

Under förvaring tränger en del av fiskens fett över i lagen. Det är just därför sardinerna utvecklar smak och benen mjuknar. I oljan finns inte bara arom — där sitter också en del omega-3-fettsyror och fettlösliga vitaminer kvar.

När vi slänger oljan förlorar vi en del av det vi faktiskt redan har betalat för i kassan. I många rätter kan den utan problem ersätta en annan portion fett — den tillför inte fler kalorier än dem vi ändå skulle ha använt, och den berikar smaken.

Näringsexperter påpekar att fiskens lag innehåller värdefulla ämnen som vid intag stödjer det kardiovaskulära systemets hälsa. I moderata mängder kan detta fett tillföra kosten gynnsamma fettsyror.

Vad kan du använda sardinoljan till?

Om du gillar fisksmak kan denna lag fungera som en snabb kulinarisk genväg. Den fungerar särskilt bra i enkla vardagsrätter, där det inte är vettigt att ta fram den dyraste olivoljan från hyllan.

Potatis- och grönsakssallader – blanda oljan med lite senap, vinäger eller citronsaft och peppar; perfekt till varma potatisar, tomater eller gurkor
Pålägg på bröd – blanda sardinerna med lagen, färskost eller keso, lite citronsaft och färska örter; oljan ger en krämig konsistens
Snabb pastasås – fräs vitlök i pannan, tillsätt oljan från burken, persilja, citronskal och bitar av fisk, och vänd alltihop med kokt pasta
Ugnsbakade grönsaker – ringla en tunn stråle fiskolja över bakade potatisar, morötter eller zucchini och vänd försiktigt
Marinader till bakade paprikor – kombinationen med vinäger, vitlök och persilja skapar en intensiv smak
Bas till kalla soppor – till exempel gazpacho eller kalla gräddiga soppor med tomater
Smakgivare till baljväxter – bönor eller kikärter får en intressant fiskarom
Dressing till spenatssallad – i kombination med citron och balsamvinäger

I lagom mängder kan detta fett berika kosten med gynnsamma fettsyror som är bra för hjärtat. Det kombineras väl med C-vitaminrika produkter som paprika eller persilja, vilket hjälper kroppen att ta upp järn från fisken.

Vad gör du om du inte vill äta oljan?

Inte alla gillar den intensiva smaken från fiskolja, och ibland märker man vid öppning att något inte är som det ska vara. Om lukten verkar för skarp eller fettet smakar konstigt är det bättre att inte riskera att använda det i matlagningen.

Istället för att automatiskt gå mot diskhon, ställ fram en liten behållare för köksfett. Det kan vara ett syltburk, en tom oljeflaska eller en liten behållare från yoghurt med lock.

Häll oljan i det förberedda glaset, stäng det och förvara det svalt. Med tiden samlar du rester från flera burkar, stekning och bakning. När behållaren är full har du två möjligheter: släng den hel i restavfall eller kör den till den lokala återvinningsstationen.

Allt fler kommuner i Sverige upprättar insamlingsplatser där matolja och matfett från privata hushåll skickas vidare till återvinning. Av sådana råvaror kan man bland annat framställa biobränsle eller energi i industriella anläggningar. Forskningsinstitutioner bekräftar att återvinning av använt fett minskar miljöbelastningen markant.

Ett glas i skåpet är bättre än en igensatt sil. Det insamlade fettet kan kasseras utan att skada rören och kan ibland användas som energiråvara.

Så bygger du upp en ny vana när du öppnar en burk

Hela förändringen kopplas till ett enda ögonblick: precis efter att du har vikt tillbaka locket. Det är exakt där beslutet faller — om oljan hamnar i diskhon eller om den får ett nytt liv.

En enkel följd hjälper: öppna burken över en tallrik eller skål, inte över diskhon. Rinna av fisken i en behållare — då ser du direkt hur mycket fett som finns kvar. Vill du använda det i matlagningen häller du det över i en liten skål eller ett glas och ställer det åt sidan på köksbordet.

Har du inte lust att använda det som ingrediens häller du resten i glaset för använt fett. Efter några upprepningar kommer handen automatiskt att sträcka sig efter behållaren istället för mot kranen. I praktiken tar det inte mer tid än att gå fram till diskhon och vrida på vattnet.

Andra saker du bör vara uppmärksam på med olja från fiskkonserver

Det är värt att komma ihåg att inte alla lager har samma kvalitet. I burkarna hittar vi vegetabiliska oljor av varierande kvalitet — ibland blandade, ibland tillsatta kryddor. Etiketten avslöjar om det till exempel använts solrosolja, rapsolja eller olivolja.

Lägger du vikt vid din dagliga kost bör du betrakta detta fett som en del av helhetsbilden och inte som en mirakelprodukt. Det innehåller värdefulla komponenter men är samtidigt kaloririkt — så det är mest vettigt att ersätta annat fett i recepten med det, snarare än att tillsätta extra skedar ovanpå det som ändå skulle hamna i pannan.

Till stekning lämpar sig färsk olja med hög värmebeständighet bättre. Använd hellre lagen från burken kall eller till kortvarig uppvärmning, som i pastasåser eller vid efterkryddning av grönsaker tagna ur ugnen. Näringsterapeuter rekommenderar att kombinera fiskolja med färska örter som basilika eller timjan för bättre upptagning av näringsämnen.

Den sista aspekten är lukten. Vill du använda fettet i en rätt du tar med till jobbet är det klokare att välja rätter där fiskaromen naturligt passar in — sallader med grönsaker, smörgåsar, pasta — och inte delikata rätter som kan komma att dominera kontorsköket. På så sätt tar du också hänsyn till dina kollegor som kanske inte är vilda med kraftiga fiskdofter.