Forskare bekräftar en helt ny blodgrupp

Forskare från det brittiska centret NHS Blood and Transplant har bekräftat att det finns ännu en blodgrupp som tidigare inte varit klassificerad. Systemet kallas MAL och gäller personer som saknar en specifik molekyl på ytan av sina röda blodkroppar.

Det kan låta abstrakt, men för vissa patienter handlar det om liv och död på operationsbordet eller intensivvårdsavdelningen. En exakt bestämning av blodgrupp är långt ifrån bara en formalitet – det är en grundläggande förutsättning för säker blodtransfusion, särskilt hos personer med ovanliga antigenkombinationer.

Vad innebär egentligen en blodgrupp?

De flesta känner till grundsystemet: A, B, AB och 0 kombinerat med Rh+ eller Rh-. Men det är bara toppen av isberget. Inom hematologin har redan över 300 blodgrupper beskrivits, och vissa förekommer endast hos en bråkdel av befolkningen.

På de röda blodkropparna finns hundratals olika molekyler – så kallade antigener. Det är proteiner, sockerarter eller sammansatta glykoproteiner som immunförsvaret använder för att känna igen ”eget” och ”främmande” material. Om en patient under transfusion får blod med antigener som kroppen inte känner till, kan immunförsvaret reagera kraftfullt mot de främmande blodkropparna.

Resultatet kan bli bildning av antikroppar som förstör de överförda cellerna – vilket i värsta fall kan leda till chock, organsvikt och död. Exakt blodgruppsbestämning är därför absolut avgörande för säkerheten.

Sällsynta blodgrupper – osynliga tills något går fel

Har man en vanlig blodgrupp tänker man sällan på det. Men sällsynta blodgrupper är en helt annan historia. I Europa anses en blodgrupp vara sällsynt om den förekommer hos färre än 4 av 1 000 människor. Sådana patienter kan leva i åratal utan att veta att de skiljer sig från majoriteten – tills de hamnar på operationsbordet eller upplever komplikationer under graviditet.

Ovanliga antigenkombinationer upptäcks vanligtvis i följande situationer:

Vid undersökning inför planerade ingrepp med risk för blodförlust
Vid diagnostik av serologisk konflikt hos gravida kvinnor
Vid kvalificering till blodgivning
Efter en farlig reaktion på en transfusion
Under specialiserade hematologiska undersökningar
Vid screening i familjer med historik av transfusionskomplikationer

Vissa blodgrupper är kopplade till specifik etnisk bakgrund eller geografiskt ursprung. Det som är relativt vanligt i Europa kan vara extremt sällsynt i Asien – och tvärtom. Just detta internationella perspektiv utnyttjade forskarna från NHS Blood and Transplant i arbetet med det nya MAL-systemet.

Antigenet AnWj – en liten molekyl med stora konsekvenser

Det nya MAL-systemet hänger nära samman med ett specifikt antigen som betecknas AnWj. Tidigare studier visade att cirka 99 procent av alla människor har detta antigen på sina röda blodkroppar. Den återstående 1 procenten saknar AnWj helt – och det var just dessa personer som fångade forskarnas uppmärksamhet.

Frånvaron av AnWj kan bero på sjukdom, exempelvis vissa blodcancerformer, eller så kan det ha sitt ursprung i själva genstrukturen. Hos vissa patienter observerade läkarna att antigenet försvann under allvarliga hematologiska sjukdomar. Den verkliga gåtan var dock familjer där bristen på AnWj tycktes ha funnits där ”alltid” – hos flera besläktade personer och utan någon uppenbar sjukdom i bakgrunden.

När genen MAL är skadad eller satt ur funktion producerar kroppen inte det korrekta proteinet på ytan av de röda blodkropparna, och antigenet AnWj upphör att finnas. Forskarna ansåg detta samband tillräckligt starkt för att urskilja ett nytt blodgruppssystem kopplat till närvaron eller frånvaron av proteinet MAL. Resultaten publicerades i en ansedd hematologisk tidskrift.

En historia som började 1972

Rötterna till forskningen om denna nya blodgrupp sträcker sig tillbaka till början av 1970-talet. En gravid kvinna lades in på ett sjukhus med allvarliga komplikationer. Det lyckades inte att rädda fostret – barnets röda blodkroppar förstördes av antikroppar från moderns kropp.

En analys av blodet avslöjade att problemet var en reaktion på frånvaron av antigenet AnWj. Modern hade antikroppar riktade mot celler som saknade denna molekyl. Läkarna märkte att ett liknande mönster uppträdde hos andra personer i samma familj – något som pekade på en genetisk grund snarare än en sjukdomsrelaterad orsak.

I årtionden samlade specialister kliniska data och blodprover på specialiserade laboratorier. När DNA-sekvenseringsmetoderna mognade analyserade teamet från NHS Blood and Transplant noggrant de genomfragment som är ansvariga för proteiner på de röda blodkropparnas yta. I prover från personer utan antigenet AnWj fann de karaktäristiska förluster i det genetiska materialet – så kallade deletioner. De saknade fragmenten rörde genen MAL, som kodar för ett protein placerat i cellmembranet, inklusive membranet på erytrocyter.

MAL – en ny blodgrupp med praktiska konsekvenser

Personer utan antigenet AnWj – förkortat kallade AnWj-negativa – utgör en särpräglad profil. Deras röda blodkroppar saknar proteinet MAL, vilket ger immunförsvaret ett annat set ”märken” att förhålla sig till. Det kan bli ett problem vid transfusion.

Om en AnWj-negativ patient får blod från en vanlig donator med AnWj-positiva blodkroppar kan kroppen uppfatta dessa celler som en farlig inkräktare. Risken för en allvarlig immunreaktion ökar markant. Införandet av MAL-systemet gör det möjligt att tydligt beskriva dessa skillnader och inkorporera dem i rutinscheman för blodgruppsbestämning hos riskpatienter.

För vissa patienter kan det innebära en förändring i behandlingsstrategin och planeringen av ingrepp. Ju mer exakt vi känner en patients antigenprofil, desto mindre är risken för att en transfusion å ena sidan räddar livet och å andra sidan orsakar skada. Beskrivningen av den nya blodgruppen ger dessutom möjlighet att bättre klassificera hittills ”märkliga” kliniska fall där klassiska scheman inte matchade de observerade reaktionerna efter blodtransfusion.

Vad förändras i medicinsk praxis?

Det viktigaste bidraget från beskrivningen av MAL-gruppen är möjligheten att utveckla genetiska och serologiska tester. Laboratorier kan sammanställa testpaneler som inte bara kontrollerar ABO och Rh, utan även närvaron av proteinet MAL och antigenet AnWj själv.

Det är särskilt relevant i dessa situationer:

Hos patienter med oklara eller allvarliga reaktioner på transfusion
Hos kvinnor med upprepade graviditetskomplikationer relaterade till serologisk konflikt
På specialiserade center som behandlar patienter med behov av frekventa transfusioner – exempelvis vid sicklecellsanemi, talassemi eller komplicerade hematologiska sjukdomar
I blodbanker som upprättar register över donatorer med sällsynta antigenprofiler
Under preoperativ förberedelse hos patienter med hög risk för blodförlust
Under screening av familjer med historik av transfusionsproblem
Inom transplantationsmedicin som kräver maximal kompatibilitet

Varje nyidentifierad antigenkombination betyder att det någonstans i världen lever människor vars blod kan ha enorm betydelse för en liten grupp patienter. Det gäller också personer med en MAL-profil. Om blodbanker lär sig att identifiera dem öppnas möjligheten att bygga upp särskilda ”strategiska reserver” till de mest krävande patienterna.

Varför bör den vanliga patienten känna till detta?

För den genomsnittliga personen som bara känner sitt ”A Rh+” från blodgivarkorten kan ämnet låta som abstrakt biologi. I praktiken påverkar den växande kunskapen om blodgrupper säkerheten för oss alla – eftersom medicinen använder allt mer exakta scheman för att matcha donator och mottagare.

Genotypning – undersökning av själva DNA:t i stället för bara klassisk antigenbestämning – används i allt större utsträckning på sjukhusen. Det ger läkarna möjlighet att på förhand se vad en patient potentiellt kan reagera negativt på. MAL-systemet blir en av beståndsdelarna i ett sådant ”blodpass” – sida vid sida med andra sällsynta kombinationer.

Det är värt att notera att sällsynta blodgrupper inte är förbehållna exotiska befolkningsgrupper. En person från Sverige kan ha en antigenprofil typisk för en annan region om det funnits migration i familjen. Först specialiserade undersökningar visar att vederbörande behöver noggrant utvalt blod. Det nyligen beskrivna MAL-systemet visar att transfusionsmedicinen fortsätter att utvecklas – och varje sådant steg minskar risken för tragiska misstag.