Rekordstora murklor överraskar svampplockare i Frankrike

I Sverige når murklan vanligtvis bara tre till fyra centimeter i höjd, men svampplockare i Frankrike stötte i år på exemplar som mätte över tjugo centimeter. Vad ligger bakom dessa rekordfynd, och var hittar man egentligen dessa vårläckerheter?

För många svampentusiaster förblir murklan en närmast mytisk svamp – och ändå dyker det varje år upp berättelser om rekordexemplar. Sådana fynd kommer oftast från regioner med varmt klimat och kalkrik jord, där murklans ganska kräsna krav är uppfyllda. Det handlar inte bara om att hitta ”rätt skog”, utan om en mycket specifik kombination av faktorer.

Mykologer påpekar att murklan dyker upp omedelbart efter att snön har smält. Fruktkropparnas säsong sträcker sig normalt från februari till juni, beroende på höjd över havet och det lokala mikroklimatet. I lägre och varmare områden startar säsongen mycket tidigt, medan man i bergen kan träffa på dem ända fram mot slutet av våren.

Gigantiska murklar från franska departementet Gard

I det franska departementet Gard, i närheten av den lilla staden Arpaillargues inte långt från Uzès, upplevde svampplockare under våren en chock. En av dem hittade en murkla på exakt nitton centimeter, och från en yta på bara några få kvadratmeter samlade vederbörande in över ett kilogram av dessa svampar. Några dagar senare fann någon på samma plats ytterligare ett exemplar – ännu större, hela tjugoen centimeter högt.

Murklan växer normalt till tre till fyra centimeters höjd. Exemplar över tio centimeter är redan sällsynta, och stycken över femton centimeter räknas som absoluta rariteter. Erfarna samlare understryker att det inte bara handlar om storlek. I Gard stötte man på en växtplats där majoriteten av murklorna mätte mellan fem och nio centimeter – alltså markant ”över genomsnittet”. Detta visar att klimat, jord och vegetation på vissa ställen tillsammans skapar nästan ideala betingelser för denna art.

Forskare från universitet i Frankrike och Italien har i många år studerat de faktorer som påverkar murklornas tillväxt. De framhäver att kombinationen av temperatur, fuktighet och jordens sammansättning spelar en avgörande roll. Just södra Europa med sitt milda medelhavsklimat och kalkhaltiga underlag erbjuder optimala förhållanden för dessa svampar.

Var hittar man murklar i Sverige och Mellaneuropa

Murklan hör till de mest nyckfulla vårsvamparna överhuvudtaget. De bildar inte lika förutsägbara växtplatser som Karl Johan-svampen, och deras förekomst är starkt beroende av vädret. Mykologer pekar dock på flera gemensamma kännetecken för platser där chansen för ett fynd är markant högre.

Tidpunkten på året och höjden över havet är avgörande. Experter understryker att murklan dyker upp direkt efter snösmältningen. Ju lägre och varmare, desto snabbare startar säsongen. I bergen uppstår motsvarande temperaturförhållanden med några veckors fördröjning.

Jordmånen måste uppfylla specifika krav. Murklan trivs varken med extrem torka eller stillastående vatten. De föredrar ett underlag som håller fukten väl men dränerar den lika bra. Det bör vara rikt på kalcium – ofta rör det sig om jord på kalkstensunderlag. En neutral eller basisk reaktion och en delvis sandig, genomtränglig struktur är ideal.

Kanter av lövskog på kalkhaltig jord
Solbelysta sluttningar och gläntor
Växtlighet längs vägar, där jorden varken är för kompakt eller översvämmad
Platser med god dränering och lätt sandinblandning
Lokaler där snön smälte tidigast och marken värms upp snabbt
Områden nära avvattningsdiken och gamla ägomarker
Territorier nära askträd och andra lövträd

I praktiken betyder detta kanter av lövskog på kalkhaltig jord, solbelysta sluttningar, gläntor och vägkantsbevuxen mark där jorden inte är för kompakt och inte heller översvämmad. Svampplockare bör uppmärksamt vandra längs skogskanter, över diken, på gamla ägomarker och längs skogsvägar.

Vilka träd föredrar murklan – och varför asken spelar en nyckelroll

Murklan växer förhållandevis ofta i närheten av askträd. Denna trädart levererar bland annat sockerarter som är särskilt viktiga för murklorna. Murklan räknas nämligen som en ”sockerälskande” svamp – den uppträder ofta tillsammans med nektargivande växter, särskilt askträd vars sav är rik på sockerarter.

Mörkare varianter av murklan dyker oftare upp vid barrträdsbevuxen mark, primärt vid gran och tall, även om det inte är någon absolut regel. Forskare från Mendelova univerzita v Brně undersökte relationerna mellan murklan och olika trädarter. De konstaterade att mykorrhizaförbindelsen med askträd faktiskt ger dessa svampar en betydande fördel i näringsupptaget.

Intressant nog är murklan i stånd att bokstavligen ”lämna” en bra, välkänd växtplats om omgivningen förändras för mycket. Avverkning av några få nyckelträd eller omläggning av skogskanten kan effektivt fördriva den. I stället kan den slå sig ned på platser som en lekman skulle betrakta som fullständigt värdelösa – gamla pappersupplag, platser med spilld olja eller industriområden.

Oväntade lokaler – från brända skogar till vedhögar

Den mest anmärkningsvärda egenskapen hos murklan är dess opportunism. Denna art kan utnyttja plötsliga förändringar i omgivningen. Mykologer beskriver talrika fall där dessa svampar dök upp på platser som människor eller brand tydligt har stört.

Välkända växtplatser för murklan har visat sig i skogar efter nyligen inträffade skogsbränder, på platser efter fasta bålplatser och avbränningar, samt längs kanter av vedhögar där bark och sågspån regelbundet faller av. Sådana områden har ofta störd skogsmark, förändrat pH och mycket nedbrytande organiskt material, vilket gynnar vissa svamparter.

Murklan utnyttjar ett tillfälligt ”fönster” efter en störning av jämvikten – den dyker upp under några säsonger och försvinner därefter när vegetationen stabiliserar sig. Forskare från Akademie věd České republiky studerade koloniseringen av växtplatser efter skogsbränder och konstaterade att murklan hör till de första svamparna som kan besätta sådana områden.

Skogar efter nyligen inträffade skogsbränder
Platser efter fasta bålplatser
Kanter av vedhögar med bark och sågspån
Områden med störd skogsmark
Ytor med förändrat jordens pH
Lokaler med nedbrytande organiskt material

Murklan från förorenade områden – till exempel från jord genomdränkt av olja eller industriavfall – är inte lämpliga för konsumtion, även om de ser imponerande ut. Sådana svampar kan innehålla tungmetaller, toxiner och oljeprodukter. Svampplockare bör undvika att samla nära trafikerade vägar, gamla verkstäder och soptippar.

Så letar man förnuftigt och säkert efter murklan

Även om det franska exemplet rör ett annat klimat kan många av principerna mycket väl överföras till mellaneuropeiska förhållanden. Den som vill öka sina chanser att hitta murklan bör kombinera kunskap om växtplatser med noggrann väderövervakning.

I Frankrike utarbetade en ung geologidoktorand papperkartor som visar geologiska typer som är gynnsamma för vissa svamparter inklusive murklan. Det handlar inte om ”färdiga lösningar” med en nål till närmaste växtplats, utan om ett verktyg som hjälper till att förstå var det överhuvudtaget ger mening att börja leta. Kartskaparen understryker att han inte vill utveckla en app – han satsar på papper, hantverk och ett ansvarsfullt förhållningssätt.

Vad ska man fokusera på i terrängen? Solbelysta skogskanter och gläntor på våren hör till de bästa lokalerna. Platser i närheten av askträd och lövträdsbevuxen mark är likaså lovande. Jord med lätt sandinblandning, torr i ytan men fuktig några centimeter ner, är ideal. Områden efter sedan länge släckta eldar eller gamla vedhuggplatser är värda att undersöka.

Långa, lugna turer längs skogskanter, över avvattningsdiken, på gamla ägomarker och längs skogsvägar har visat sig effektiva. Murklan växer ofta enskilt eller i små grupper, så det är lätt att förbise dem om man går snabbt eller tittar för högt. Läkare varnar för att en oerfaren svampplockare alltid bör konsultera en svampatlas, en app med fotoverifiering eller en specialist. Förväxling av murklan med en giftig art kan sluta med en allvarlig förgiftning.

Varför murklan fascinerar svampplockare – och vad den lär oss

Murklan har flera egenskaper som attraherar entusiaster. För det första växer den mycket tidigt, medan skogen knappt har vaknat och det nästan inte finns några andra arter. För det andra räknas den som en kulinarisk raritet – efter korrekt värmebehandling hittar den vägen till såser, fyllningar och restaurangrätter. För det tredje verkar dess oförutsägbarhet som en magnet. Det finns aldrig någon garanti för att en vacker växtplats i år fortfarande finns där nästa år.

För många samlare är rekordexemplar som de från Gard en sorts svampplockningens ”Champions League”. Även om de flesta människor är nöjda med några centimeter stora murklan, ger medvetenheten om att denna svamp under gynnsamma förhållanden kan växa sig nästan lika stor som en liten majskolv hela upplevelsen ett extra spänningselement.

Murklan lär oss dessutom något annat – uppmärksamhet på detaljer. För att få syn på den måste man se annorlunda än vid sensommarsvampling. Man letar inte efter mattor av hattar, utan efter individuella, fantasifullt skrynkliga ”julgranar” som smälter samman med omgivningen. Och just denna blandning av kunskap om jord, växter, väder och lite tur gör jakten på murklan till en av årets mest tillfredsställande svamputmaningar.