Japanska forskare har följt 26 hushåll under ett halvt år och mätt bakterietillväxt på badhanddukar. Resultatet visar att en vanlig handduk efter åtta veckors daglig användning kan hysa fler bakterier per kvadratcentimeter än din hud.

Många av oss bedömer renligheten i badrummet med blotta ögat. Inga fläckar, ingen lukt – då är det okej. Med handdukar är det ofta likadant. De hänger på kroken, ser fräscha ut och doftar svagt av tvål och sköljmedel. Men den lugna bilden är vilseledande.

Varje gång du torkar dig lämnar du på textilfibrerna en blandning av svett, talg, döda hudceller, rester av krämer och mikroorganismer från huden. Till detta kommer fukten från badrummet. Den kombinationen skapar en idealisk miljö för bakterier, som förökar sig extraordinärt snabbt i värme och hög luftfuktighet.

Forskare från Japan har undersökt vad som faktiskt händer med badhanddukar vid daglig användning. Redan efter åtta veckors regelbunden användning kan en vanlig handduk ha upp till 164 000 bakterier per kvadratcentimeter. Det är en täthet högre än den man normalt finner på frisk mänsklig hud.

Vad visade den japanska studien över sex månader

Ett forskarteam lett av Kato observerade under ett halvår 26 japanska hushåll. Forskarna bad invånarna att använda handdukar som de brukade, utan att ändra vanor. Därefter tog de med fasta mellanrum prover av textilen och analyserade hur antalet och typen av bakterier växte.

Den långvariga observationen möjliggjorde att identifiera det avgörande ögonblicket för handdukens hygien. Det handlar inte bara om att bakterierna dyker upp, utan om när de börjar bilda en organiserad och svårtvättad struktur.

Studien avslöjade att efter cirka åtta veckor inträffar en verklig acceleration. I början koloniserar mikroorganismerna helt enkelt ytan på fibrerna och försvinner delvis i tvätten. Men efter två månader bildar de redan så kallad biofilm – en flerskiktad sköld som fäster kraftigt vid textilen.

Biofilm fungerar som ett försvar. Det skyddar bakterierna mot rengöringsmedel och vattentemperatur. Vanlig tvätt vid 40 grader är ofta oförmögen att bryta ner en sådan struktur, så en del av mikroberna överlever hela cykeln och stannar kvar i handduken.

Varför biofilm på handdukar är ett verkligt hälsoproblem

Biofilm består inte av enskilda, spridda bakterier, utan av en organiserad gemenskap. Mikroorganismerna omger sig med ett klibbigt ämne som limmar fast dem vid fibrerna. I en sådan fästning tål de bättre kemikalier, temperaturväxlingar och uttorkning.

När vi håller handduken upp mot ansiktet eller torkar ögonen kan fragment av biofilmen lossna och överföras till hud eller slemhinnor. Hos en frisk person klarar kroppen som regel situationen. Risken ökar hos barn, äldre, personer med nedsatt immunförsvar samt vid små sår, hudavskrapningar eller akne.

Mätningarna från den japanska studien visar imponerande siffror. Efter cirka två månaders daglig användning nådde handdukarna i genomsnitt 164 000 bakteriekolonier per kvadratcentimeter. Det är högre än den täthet man normalt möter på frisk mänsklig hud.

Viktigast är att det inte bara handlar om ofarliga mikrober från vår naturliga flora. Analyserna påvisade också vattenbakterier som Aureimonas och Brevundimonas, som normalt lever i vattenmiljöer och finner en perfekt plats att slå sig ner i fuktig textil. Tyget börjar likna ett litet ekosystem där olika arter konkurrerar och ömsesidigt förstärker varandra.

Större sannolikhet för återkommande hudirritation
Lättare överföring av bakterier mellan hushållsmedlemmar
Sämre läkning av små skador i överhuden
Större chans att patogena mikrober överlever tvätt
Snabbare bildning av biofilm vid bestående fukt
Ökad risk vid delning av samma handduk mellan flera personer

Fekala bakterier på handduken till ansiktet

Ännu mer oroande är närvaron av så kallade tarmbakterier. Oberoende mätningar, beskrivna bland annat i utländsk press, visar att i extrema fall hade upp till 90 procent av testade handdukar spår av sådan förorening. Det är primärt resultatet av för snabb och ofullständig handtvätt och efterföljande avtorkning i samma material.

De mest utsatta zonerna på handduken är de vi torkar ansikte och händer med – precis där bakterierna har kortaste vägen till mun, näsa och ögon. Experter i miljömikrobiologi påpekar att redan efter tre användningar utan tvätt börjar bakterieantalet växa exponentiellt. Det är svårt att se med blotta ögat. Handduken ser fortfarande normal ut, men under mikroskopet ser situationen helt annorlunda ut.

Forskarna från Japan konstaterar att när biofilm väl bildas på handduken upphör tvättmaskinen att vara en fullt effektiv renare. Bakterierna lär sig att överleva. Standardtvätt vid 40 grader avlägsnar smuts och vissa bakterier, men kärnan av biofilmen förblir ofta intakt.

Hur ofta ska du tvätta handdukar för att undvika bakterier

Mikrobiologernas slutsatser är tämligen entydiga. Det största felet är att vänta tills handduken börjar lukta illa. På den tidpunkten har biofilmen som regel redan bildats och en del bakterier är väl etablerade.

Specialister rekommenderar tvätt av badhanddukar varannan till var tredje dag vid minimum 60 grader och med snabb, fullständig torkning. Det tempot kan verka överdrivet, men just så begränsar du chansen för biofilmbildning. Sett från bakteriernas perspektiv är den avgörande faktorn den kontinuerliga användningstiden av samma exemplar. Ju kortare tid, desto mindre chans att de hinner organisera sig i en hållbar struktur.

Mellan den ena och andra användningen ska handduken torka så snabbt som möjligt. Hopkullad i en boll på badkarskanten eller hopvikt på elementet torkar den långsamt, vilket främjar bakterietillväxt. Bättre att breda ut den på en bred galge eller stege, så textilen är maximalt utsträckt och har luftgenomströmning.

Delning av samma handduk mellan flera hushållsmedlemmar förvärrar också problemet. Till den gemensamma textilbiten kommer olika uppsättningar bakterier, vilket höjer den totala diversiteten av mikroflora och främjar utbyte av mikroorganismer mellan personer.

När är det bättre att slänga handduken än att tvätta den igen

Studierna från de japanska hemmen antyder att efter cirka 60 dagars intensiv användning kan ett exemplar ha så framskriden biofilm att regelbunden tvätt inte ändrar mycket. Textilen är teoretiskt ren, men en del resistenta bakterier och deras strukturer blir kvar på plats.

Om handduken även efter tvätt snabbt får en instängd lukt, torkar långsamt och fibrerna är tydligt nedbrytna är det värt att betrakta det som en signal till utbyte. Materialet förlorar med tiden förmågan till grundlig vattenavledning, och snabb torkning blir svårare, vilket bara förvärrar den mikrobiologiska situationen.

För många kommer införandet av mer frekvent handdukstvätt innebära lite mer logistik. Det kan dock klaras utan revolution. Det hjälper att fastställa en bestämd veckodag för handdukscykel eller köpa flera uppsättningar för omväxling, så varje hushållsmedlem har sin egen uppsättning markerad med färg eller mönster.

Det kan också vara nyttigt att skilja handduk till ansiktet från den till kroppen. En mindre ansiktshandduk kan tvättas oftare, vilket begränsar kontakten mellan känslig hud och bakterier från resten av kroppen. I kombination med grundlig handtvätt efter toalettbesök är det en enkel barriär, tack vare vilken färre mikroorganismer överhuvudtaget når textilen. Tänker du över dina vanor i badrummet kan små justeringar göra stor skillnad för hygienen.