I årtionden har vi fått höra att ett glas rödvin på kvällen ska vara bra för hjärtat. Nya forskningsrön visar att denna berättelse inte håller.

Myten om ”det hälsosamma vinglasset” sitter så djupt att farbror upprepar den vid söndagsmiddagen, den pensionerade läkaren nickar instämmande och kollegan på jobbet förespråkar vinet entusiastiskt. Samtidigt plockar modern kardiologi och epidemiologi metodiskt isär alibibeviset för kvällens glas. Det som en gång betraktades som naturens smarta knep låter idag som en föråldrad marknadsföringslogan.

Hur uppstod föreställningen om att vin är bra för hjärtat

Historien började med en observation för några årtionden sedan: Invånare i länder kända för fet mat, ostar och charkuterier fick färre hjärtinfarkter än folk i anglosaxiska samhällen. Bland förklaringarna började man snabbt peka på vin – det passade bekvämt in i bilden av ”det hälsosamma glaset till middagen”.

Med tiden antog berättelsen en enkel form: ”De äter fett men får inte lika många hjärtinfarkter eftersom de dricker rödvin”. Det lät så bra att nästan ingen ifrågasatte andra delar av livsstilen. Särskilt eftersom vin i många länder är en del av identiteten och nationalstoltheten, spreds den vinvänliga versionen blixtsnabbt.

Budskapet nådde ut till massorna: Drickande kunde vara en form av prevention. Glaset till kvällsmaten var inte längre en ”liten synd” utan blev nästan till en hälsorekommendation. Problemet är att vetenskapen med tiden började granska dessa data mycket noggrannare.

Korrelation är inte detsamma som orsak

När forskarna återvände till historien med nya analysmetoder förändrades bilden markant. Det visade sig att folk i länder förknippade med vin inte bara dricker, utan också lever annorlunda:

De äter stora mängder grönsaker, frukt och baljväxter
De använder oftare olivolja istället för fläskfett
De tillbringar mer tid vid bordet, äter långsammare och i mindre stressande miljöer
De går mer, vistas utomhus i frisk luft
De har starkare sociala gemenskaper kring måltider
De följer medelhavskostens principer med fisk och nötter

Alla dessa faktorer påverkar faktiskt hjärtat och blodkärlen. Vinet var bara ett element i livsstilen – och knappast det fördelaktiga. Det enkla schemat ”de dricker vin, därför lever de längre” visade sig vara en tankeförskjutning som ignorerade resten av pusslet.

Moderna analyser visar att det är kostmönstret och fysisk aktivitet, inte alkohol, som förklarar skillnaderna i hjärt-kärlhälsa mellan befolkningar. Läkare från American College of Cardiology understryker att medelhavskostens fördelar beror på mat, inte dryck.

Varför den berömda J-kurvan väcker allt större tvivel

I åratal upprepade man att personer som drack små mängder alkohol levde längre än nyktra, och att problemen först började vid större mängder. Detta visades i en populär graf i form av bokstaven J. Utifrån detta byggde man budskapet: ”Lite alkohol är bättre än ingen alls”.

Nya undersökningar har plockat isär dessa slutsatser. Det visade sig att gruppen ”icke-drickande” innehöll massor av personer som hade slutat dricka på grund av sjukdomar, beroende eller mediciner. Enkelt uttryckt: Man jämförde friska människor som drack symboliskt med redan sjuka personer som av nödvändighet inte rörde alkohol.

Efter att ha filtrerat bort de så kallade ”falska nyktra” försvinner hälsofördelen med ”det dagliga glaset”. Inga fördelar syns, bara ökande risk. Stora metaanalyser genomförda de senaste åren leder till en gemensam slutsats: Det finns ingen dos alkohol som är neutral för organismen. Varje mängd är förknippad med en viss riskökning – ju mer och ju oftare, desto värre naturligtvis.

Resveratrol – den magiska molekylen du ändå inte kan dricka tillräckligt av

Försvarare av rödvin gillar att hänvisa till resveratrol – ett ämne från gruppen polyfenoler som finns i druvskal. I studier på celler och djur visar det skyddande effekter på blodkärl och cirkulationen. Det låter fantastiskt, men det finns en hake: doseringen.

I experimenten används mängder resveratrol som är många gånger högre än dem man realistiskt kan få från ett glas vin. Forskarnas uppskattningar är obarmhärtiga – för att närma sig de värden som används i laboratoriet skulle en människa behöva dricka hundratals liter vin dagligen. Det är ren abstraktion.

Koncentrationen av resveratrol i en typisk portion vin är för låg för att ha biologisk betydelse. I praktiken räknas alkoholens toxiska verkan, inte den minimala mängden polyfenoler. Om målet är att förse sig själv med skyddande ämnen är det mycket klokare att ta till färska druvor, blåbär, aronia, vinbär eller druvsaft utan tillsatt socker. Dessa produkter innehåller antioxidanter, fiber och vitaminer utan etanol som belastar levern och hjärtat.

Vad alkohol faktiskt gör med hjärtat

Många människor upprepar att de ”slappnar av” efter alkohol, så den måste vidga blodkärlen och verka fördelaktigt. Blodtrycksmätningar berättar något helt annat. Systematiska studier har visat att även måttligt drickande främjar utveckling av högt blodtryck – en av huvudorsakerna till hjärtinfarkt och stroke.

Därtill kommer rytmrubbningar. Kardiologer beskriver fenomenet ”holiday heart” – anfall av förmaksflimmer som uppstår efter festliga tillställningar, ibland även hos unga, till synes friska personer. Denna arytmi ökar risken för hjärninfarkt flera gånger.

Även tillfällig ”överdrift” med alkohol kan utlösa förmaksflimmer. Hjärtat uppskattar inte denna form av ”avslappning”. Etanol är ett gift för celler, inklusive hjärtceller. Vid höga doser, upprätthållna genom år, leder det till skador på hjärtmuskelns struktur – kamrarnas väggar blir svagare och hjärtat pumpar blod mindre effektivt. Vi talar då om alkoholisk kardiomyopati.

Personer som dricker sällan och lite kommer knappast att uppleva så extrema förändringar, men själva ämnets natur förblir densamma: Det är inte ”medicin för hjärtat” utan ett ämne som organismen med möda måste neutralisera.

När hjärtat är en ursäkt medan resten av kroppen lider

Internationella organ som forskar om cancer klassificerar alkohol som ett säkert cancerframkallande ämne. Och det handlar inte bara om starka spritdrycker. Alla former av alkohol – öl, vin, drinkar – ökar risken för cancer i munhålan, svalget, matstrupen, levern och hos kvinnor även brösten.

Det finns ingen dos man kan betrakta som fullständigt säker i detta sammanhang. Även en öl eller ett glas vin dagligen ökar statistiskt sett risken på lång sikt. Det sker eftersom etanol metaboliseras till aldehyd som skadar cellernas DNA och stör deras reparation.

Levern behandlar alkohol som prioritet – den måste bryta ner den först och skjuta upp andra metaboliska uppgifter. Vid frekvent drickande uppstår fettlever, inflammation och med tiden cirros. Därtill kommer påverkan på hjärnan: sämre koncentration, svagare minne, humörförändringar. Många prisar alkohol som en ”naturlig sömntablett”. Visserligen blir det lättare att somna efter en drink, men sömnen blir ytligare och mer avbruten. Kroppen förlorar den mest värdefulla fasen av djup återhämtning, så vi vaknar trötta på morgonen trots att vi sover rätt antal timmar.

Hur du bättre kan ta hand om ditt hjärta utan illusioner om vin

Institutioner som sysslar med folkhälsa i olika länder når idag fram till liknande slutsatser: Ju mindre alkohol, desto bättre. Idén om en ”fördelaktig dos” är på väg till glömskans träsk. Det finns inget dricksmönster som gör en människa friskare än en nykter person.

Om någon sträcker sig efter alkohol gör vederbörande det för smakens, stämningens eller sällskapets skull – inte för hjärtats. Sådan ärlighet kan vara obehaglig, men den ger möjlighet att fatta medvetna val. Om du hittills har betraktat rödvinsglaset som en del av hjärtvården kan du känna dig lurad.

Ett bra steg är att ersätta denna ritual med något som faktiskt stödjer cirkulationen: En 30 minuters promenad efter middagen, en sallad med massor av grönsaker som tomater och gurka, morgongymnastik eller regelbundna förebyggande undersökningar. Det svårare samtalet är med familjen som fortfarande upprepar de gamla slagorden. Istället för att attackera fungerar det bättre att lugnt säga: ”Jag trodde också det en gång, men nya studier visar något annat.”

Myten om ”glaset för hjärtats skull” rättfärdigade bekvämt våra vanor. Vetenskapen tar vår ursäkt från oss, men ger i gengäld något mer värdefullt: Chansen att låta fakta, inte historier upprepade från generation till generation, bestämma över vår hälsa.