Medan många pensionärer räknar varje krona klarar sig vissa förvånansvärt bra

Många pensionärer kämpar för att få ekonomin att gå ihop, men det finns par som tack vare en särskild social förmån lever ganska bekvämt från månad till månad. Ett franskt pensionärspar berättar att de får mer än 1 600 euro i månaden — utan att någonsin ha haft ett reguljärt arbete. Med de pengarna finansierar de semesterresor, inköp och vardagen i övrigt. Historien speglar ett system som visar hur långt solidaritet i ålderdomen kan sträcka sig.

Solidaritetsförmån för äldre: Vad ligger bakom stödet?

I Frankrike heter denna förmån Allocation de solidarité aux personnes âgées (ASPA) — tidigare känd som minimipension för seniorer med små tillgångar. Den fungerar som ett skyddsnät: Staten fyller på inkomsten upp till ett fastställt minimibelopp. Ligger ens pension under gränsen får man mellanskillnaden.

För par med mycket låga pensioner kan staten höja den totala månadsinkomsten till knappt 1 620 euro.

Det avgörande är att denna hjälp riktar sig till människor vars inkomst i ålderdomen knappt räcker till — oavsett om de har ett långt yrkesliv bakom sig eller bara sporadiska år med inbetalningar. Det skapar ett intryck av att vissa ”lever helt på statens bekostnad”, medan andra har betalat in i decennier och får nästan samma belopp utbetalt.

Siffrorna: Så mycket får par utbetalt

För 2026 är beloppen tydligt fastställda. Staten garanterar en minimiinkomst som skiljer mellan ensamstående och par:

Ensamstående seniorer: maximalt 1 043,59 euro i månaden
Par — oavsett om de är gifta, registrerade partners eller sambor: maximalt 1 620,18 euro i månaden

Systemet fungerar enligt en ”påfyllningsprincip”:

Ett par med sammanlagt 1 000 euro i pension per månad får 620,18 euro i stöd.
Har paret 1 400 euro i pensioner och andra beräkningsgrundande inkomster kompletterar staten bara med 220,18 euro.

Varje partner får sin egen andel av förmånen, beräknad utifrån den enskildes personliga inkomst. I praktiken är det dock alltid hushållets totala inkomst som är avgörande för utbetalningen.

Vem har rätt till förmånen som par?

Tillgången till denna solidaritetsförmån är strikt reglerad. Som utgångspunkt gäller en minimiålder på 65 år. I vissa fall kan man kvalificera sig redan från 62 år — exempelvis vid arbetsförmåga, allvarligt funktionshinder eller för vissa tidigare soldater.

Dessutom ställs krav på bosättning: Man ska vistas minst nio månader om året i Frankrike, oavsett om det är på fastlandet eller i vissa utomeuropeiska territorier. Den som bor permanent utomlands faller utanför ordningen.

För staten är det inte bara vikten av ett vigselbevis — det är det faktiska samlevnaden och det gemensamma hushållet som räknas.

Det innebär att man betraktas som ett par oavsett om man är gift, i registrerat partnerskap eller bara bor tillsammans. Därmed gäller automatiskt de gemensamma inkomstgränserna för båda parter.

Vilka inkomster ingår i beräkningen?

Myndigheterna granskar noggrant hur mycket pengar som totalt flödar in i hushållet. Bland de inkomster som räknas med finns:

Offentliga och arbetsmarknadspensioner
Arbetsinkomst, inklusive från deltidsarbete eller småjobb
Hyresintäkter och andra fastighetsrelaterade inkomster
Ränteavkastning och utdelning från kapitalinvesteringar

Vissa förmåner hålls däremot utanför beräkningen, bland annat:

Bostadsbidrag
Vårdförmåner vid vårdbehov
Familjeförmåner till barn eller barnbarn
Värdet av den fastighet paret själva bor i

Viktigt för par: Inkomstgränsen på 1 620,18 euro i månaden gäller för båda tillsammans. Om denna gräns lätt överskrids baserat på de senaste tre månaderna tittar myndigheterna istället på de senaste tolv månaderna för att utjämna variationer.

Så här ansöker par om förmånen

Ansökan går genom pensionskassor och sociala myndigheter. Beroende på försäkringsstatus är olika instanser ansvariga — exempelvis den allmänna pensionsförsäkringen, lantbrukskassan eller, om det ännu inte betalas ut pension, ett särskilt organ med ansvar för denna förmån.

Rätten till förmånen gäller retroaktivt från den första dagen i månaden efter att den fullständiga ansökan lämnats in.

Båda partnerna ska lägga fram dokumentation. Typiska bilagor inkluderar:

ID-kort eller pass — vid behov uppehållstillstånd för båda
Familjebevis eller annat bevis för parförhållandet eller samlevnaden
Aktuella pensionsbrev och inkomstdokumentation
Beslut om redan utbetalda sociala förmåner
Bankuppgifter i en eller båda partnernas namn

Saknas bara ett dokument försenas utbetalningens start. För par med en mycket stram budget kan även några veckors väntetid märkas tydligt.

Vad händer vid dödsfall?

En punkt har i åratal skapat debatt i Frankrike: Solidaritetspensionen är inte en villkorslös gåva. När en mottagare dör kan staten kräva en del av de utbetalda beloppen återbetalda från dödsboet.

För dödsfall under 2026 gäller relativt höga fribelop. Återbetalningskravet aktiveras först när den renade förmögenheten överstiger vissa tröskelvärden:

Region	Gräns för återbetalning
Frankrike (fastlandet)	108 586,14 euro i nettoförmögenhet
Vissa utomeuropeiska territorier	150 000 euro i nettoförmögenhet

Ligger dödsboet under dessa gränser behöver arvingarna inte betala tillbaka något till staten. Först när dessa trösklar överskrids bedömer myndigheterna om och i vilken omfattning ett återbetalningskrav är relevant.

När livssituationen förändras

Särskilt för par kan förutsättningarna förändras snabbt: separation, en partners död, ett plötsligt deltidsjobb eller flytt till ett annat land. Allt detta kan påverka storleken på solidaritetsförmånen.

Börjar en partner arbeta igen stiger hushållets inkomst — och förmånen minskar eller upphör
Blir en partner ensam på grund av dödsfall eller separation gäller gränsen för ensamstående igen
Flyttar paret permanent utomlands upphör rätten till förmånen

Sådana förändringar ska rapporteras i god tid. I vissa fall kan en ny beräkning faktiskt visa sig vara ekonomiskt fördelaktig för den kvarvarande partnern.

Varför detta system skapar debatt

Historien om pensionärsparet som utan nämnvärd yrkeshistorik får över 1 600 euro i månaden och till och med betalar semesterresor med dessa pengar träffar en nerv. Många människor som har betalat in till pensionskassorna i decennier känner sig orättvist behandlade när någon utan inbetalningsår hamnar på motsvarande nivå.

Samtidigt visar modellen hur en stat kan dämpa fattigdom i ålderdomen. Den som går i pension med en minimipension, sjukdom eller ett brutet arbetsliv faller inte automatiskt ut i fullständig ekonomisk utsatthet. Denna balans mellan solidaritet och rättvisa ger också i Sverige anledning till löpande diskussioner — till exempel i samband med garantipension eller grundskydd i ålderdomen.

Vad svenska pensionärer kan lära sig av det franska systemet

Även om det beskrivna systemet gäller i Frankrike ger det perspektiv som är relevanta i ett bredare sammanhang. Många människor underskattar sin rätt till sociala förmåner i ålderdomen och går miste om pengar eftersom de tror att de tjänar ”för mycket” — eller för att de av skam aldrig ansöker.

Det lönar sig att noggrant titta på inkomstgränser, fribelopp och hur olika förmåner räknas av — oavsett om man befinner sig i Frankrike eller Sverige. Den som tidigt klargör vilken hjälp som är möjlig kan stabilisera sin levnadsstandard i pensionsåldern och undvika obehagliga överraskningar.