Den naturliga klimatbromsen i Stilla havet löses upp förvånansvärt snabbt – och banar väg för ett nytt, varmare kapitel i klimathistorien.
Under månaders tid har klimatforskare följt tropiska Stillahavsområdet med växande oro. Mönstret av varma och kalla havszoner skiftar med anmärkningsvärd hastighet. Nya beräkningar tyder på att El Niño redan kan återvända under sommaren eller hösten 2026 – med konsekvenser för nederbörd, torka och temperaturrekord världen över.
Från kyldyna till värmevåg: Vad som händer i Stilla havet just nu
De senaste två åren har tropiska Stilla havet präglats av en kall fas. Denna vädersituation dämpade den globala uppvärmningen något. Nu tippar systemet betydligt tidigare än väntat.
De senaste mätningarna visar: Tropiska Stilla havet lämnar den kalla fasen och rör sig med hög sannolikhet mot El Niño under 2026.
Mätbojar och satellitdata dokumenterar att havsytan i centrala Stilla havet värms upp kraftigt. I slutet av 2025 låg avvikelserna från det fleråriga genomsnittet på cirka minus 0,8 grader Celsius. Bara en månad senare var det endast runt minus 0,3 grader. För klimatforskare är detta en tydlig signal: Den kalla episoden slutar för tidigt.
En avgörande faktor bakom utvecklingen är passadvindarna. Dessa vindar skjuter normalt varmt ytvatten mot väster och låter kallare djuphavsvatten stiga upp längs Sydamerikas kust. Just nu försvagas dessa vindar betydligt, vilket tillåter varma vattenmassorna att strömma uppåt och sprida sig allt längre österut.
Varma vattenbubblor under ytan som förebud
Även under havsytan pekar mycket på en förestående omställning. Sedan början av 2026 har forskare registrerat omfattande lager av ovanligt varmt vatten som rör sig österut under ytan. Dessa dolda ”värmedepåer” når nu Sydamerikas kust.
Sådana undervattensvärmebubblor betraktas som ett klassiskt förebud om en kommande El Niño. Internationella forskningscentra rapporterar därför om en stigande sannolikhet för att en fullt utvecklad varm Stillahavscykel utvecklas under 2026.
Prognoser för 2026: Hur sannolik är El Niño egentligen?
Flera erkända prognoscentra har uppdaterat sina modeller och har nu kommit fram till en relativt enhetlig bild.
- Våren 2026: Cirka 60 till 70 procents sannolikhet för neutrala förhållanden – varken kallt eller tydligt varmt.
- Sommaren 2026 (juli–september): Omkring 62 procents sannolikhet för utvecklingen av en El Niño.
- Sensommaren till hösten 2026 (augusti–oktober): Sannolikheten stiger till omkring två tredjedelar.
Intensiteten är däremot fortfarande osäker. Spektrumet sträcker sig från ett svagt till ett medelstarkt fenomen. En extrem Super-El Niño som 2015/2016 anses för tillfället vara ganska osannolik.
Prognosen har dock en inbyggd svaghet: Mellan mars och juni faller modellernas tillförlitlighet. I denna så kallade ”vårbarriär” reagerar hav och atmosfär särskilt känsligt för små störningar, som prognosSystemen endast begränsat kan registrera.
Varför tidpunkten långtifrån är en oväsentlig detalj
Om El Niño slår igenom fullt ut i juli eller först i oktober gör en enorm skillnad för många regioner. Regnperioder, skördefönster, orkansäsongen – allt detta är noggrant synkroniserat. När Stillahavets förhållanden vänder mitt i en kritisk fas kan de vanliga mönstren rubbas.
Myndigheter i utsatta länder har redan börjat spela igenom scenarier: Vilka regioner klarar mer regn? Var hotar värme och vattenbrist? Vilka reserver kan byggas upp i tid?
Vad El Niño 2026 kan förorsaka globalt
El Niño är inte ett lokalt fenomen. Uppvärmningen av centrala och östra Stilla havet förändrar luftcirkulationen på global nivå och förskjuter regn- och torrperioder markant.
| Region | Typisk effekt vid El Niño |
|---|---|
| Sydamerikas västkust | Mer kraftig nederbörd, ökad risk för översvämningar och jordskred |
| Sydostasien, Indonesien, Australien | Högre risk för torka och skogsbränder |
| Afrika (delar av öst- och södra Afrika) | Kraftig förskjutning av regnsäsonger, regionala torrperioder möjliga |
| Atlanten | Tendens till färre orkaner på grund av starkare höghöjdsvind |
| Östra Stilla havet | Fler kraftiga tropiska stormar mot Mellanamerikas kust |
För jordbruket kan det innebära både vinst och förlust samtidigt. I delar av Peru och Ecuador ökar extra nederbörd skördeutsikterna. I Indonesien och på Filippinerna hotar uteblivna monsunregn däremot ris- och palmolje-produktionen. Vattenförvaltning, elproduktion från vattenkraftverk och boskapsuppfödning – allt beror på om regnet faller i tid och i tillräckliga mängder.
Orkansäsongen 2026 under noggrann övervakning
Särskild uppmärksamhet riktas mot den atlantiska orkansäsongen. El Niño förstärker vindskjuvningen i de höga atmosfärskikten och stör därmed bildningen av tropiska stormar över Atlanten. För kustregionerna i USA och Karibien kan 2026 därmed bli något lugnare.
Samtidigt förväntar experter fler och kraftigare stormar i östra Stilla havet, som kan drabba Mexiko och Centralamerika. Risken förskjuts alltså – den försvinner inte.
Rekordhetta trots kall fas: Vad det berättar om klimatförändringarna
Medan den senaste kalla fasen egentligen borde ha skapat en liten paus i de globala temperaturerna, hände motsatsen. Början av 2025 registrerade den varmaste januari världen över sedan mätningarna började – och det trots att Stilla havet fortfarande var i ”kylningsläge”.
Även med en naturlig klimatbroms sätter jorden nya värmerekord. Det visar hur stark den långsiktiga uppvärmningstrenden nu har blivit.
Normalt trycker en kall Stillahavsfas ner det globala genomsnittet med cirka 0,1 till 0,2 grader. Denna effekt tonar bort mer och mer, eftersom växthusgaser har höjt grundtemperaturen markant. Klimatforskare påpekar att naturliga svängningar idag endast äger rum på en redan kraftigt uppvärmd grundnivå.
El Niño som värmeaccelerator
Uppstår det verkligen en El Niño 2026 talar statistiken emot oss. Varma Stillahavsfaser lägger ofta ytterligare 0,1 till 0,2 grader ovanpå ett redan förhöjt genomsnitt. Många experter anser det därför möjligt att 2026 tar plats bland de varmaste åren sedan registreringarnas början – eller till och med överträffar de hittillsvarande rekorden.
Därtill kommer: Världshaven absorberar för närvarande den största delen av den extra värmen från atmosfären. Denna upptagningsförmåga har gränser. Ett märkbart uppvärmt tropiskt Stilla hav frigör mer energi till atmosfären – i form av kraftig nederbörd, värmevågor eller stormar.
Vad El Niño, La Niña och ENSO egentligen är
Begreppen kring Stilla havet kan snabbt verka tekniska. I grunden handlar det dock om ett enda system som medbestämmer klimat och väder i stora delar av världen.
- El Niño: Den varma fasen. Östra och centrala Stilla havet är ovanligt varmt, regnzoner förskjuts, och globala temperaturer stiger.
- La Niña: Den kalla fasen. Kalla havsytor i östra Stilla havet, förändrade vindmönster och en tendens till något lägre globala genomsnittstemperaturer.
- ENSO: Samlingsbeteckningen för detta svängningsförhållande mellan varmt och kallt i tropiska Stilla havet.
Dessa upp- och nedgångar är en naturlig del av klimatsystemet. Det nya är att den långsiktiga uppvärmningstrenden förstärker konsekvenserna. Varje varm fas placerar sig nu ovanpå en redan föruppvärmd grundnivå.
Vad det betyder för Sverige och övriga Europa
Europa ligger långt från tropiska Stilla havet, men fjärreffekterna märks även här. El Niño påverkar den storskaliga atmosfärcirkulationen och därmed sannolikheten för bestämda vädermönster. Enskilda extremhändelser kan visserligen inte direkt tillskrivas fenomenet, men statistiskt förskjuts sannolikheterna.
Till exempel kan torrperioder i Medelhavsregionen förekomma oftare, medan norra regioner vissa år oftare kan förvänta stormväder. Därtill kommer den globala bilden: När skördarna misslyckas i Asien eller Sydamerika stiger livsmedelspriserna ofta även i Sverige och resten av Europa.
För politik och näringsliv betyder det: Ta tidiga varningssystem på allvar, anpassa vattenförvaltningen, förbered städerna för värme och inrätta beredskapen för oftare extrema händelser. El Niño är inte ett avlägset Stillahavsproblem – det är en direkt faktor för försörjningstrygghet, infrastruktur och folkhälsa världen över.
