Arvingar betalar mindre: Nya regler sänker avgifterna dramatiskt

När sorg möter bankavgifter

När en familjemedlem går bort står de efterlevande ofta kvar med en överväldigande mängd pappersarbete – och nu träder en ny lagstiftning i kraft som begränsar avgifterna på dödsbokonton. I Frankrike har ett nytt lagkrav skapat märkbar lättnad för arvingar, som hittills har behövt betala betydande summor bara för att få tillgång till den avlidnes tillgångar.

Bankerna har tidigare kunnat kräva tre- eller fyrsiffriga belopp för att stänga konton och betala ut arv. Det sätter den nya reformen stopp för.

Det som gick fel: Stora avgifter i sörjetiden

Att förlora en nära person är redan en enorm känslomässig börda. Utöver det har efterlevande i Frankrike ofta tvingats navigera i en djungel av formulär, dokumentation och möten med bankrådgivare – och sedan betala dyrt för det.

Ett konkret exempel från 2021 illustrerar problemet tydligt: Föräldrar som just hade förlorat sitt åttaåriga barn fick en räkning på 138 euro för att avveckla barnets sparkonto. Saldot på kontot var minimalt – och avgiften stod i skrikande missförhållande till det faktiska arbetet.

Den nya lagstiftningen är ett direkt svar på flerårig kritik av orimliga bankavgifter i samband med dödsbohantering – särskilt i enkla och okomplicerade fall.

Konsumentorganisationer, folkvalda och drabbade familjer har i åratal ropat om problemet. Nu har det kommit en laglig gräns.

Vad de nya reglerna konkret innebär

Från början av maj 2025 gäller nya regler i Frankrike för bankavgifter i samband med dödsfall. Kärnan i reformen är att banker för vissa typer av dödsbon inte alls – eller endast i begränsad omfattning – får ta ut avgifter.

Avgiftsfrihet vid minderårigas dödsfall

Reglerna är särskilt tydliga när det gäller barn och unga. Dör ett minderårigt barn får banker framöver inte ta ut så kallade dödsboavgifter för hanteringen av barnets konton. Det gäller bland annat:

• Sparkonton och klassiska sparkonton
• Lönekonton och betalkonton
• Mindre ungdomskonton och avkastningskonton

Föräldrar som redan bär en outhärdlig sorg slipper därmed en extra ekonomisk börda. Just fallet från 2021 fungerade som den negativa katalysatorn för denna del av lagen.

Avgiftsbefrielse för enkla dödsbon upp till 5 910 euro

Den andra centrala delen av reformen handlar om så kallade enkla dödsbon. Ett dödsbos karaktär betraktas som enkel när det sammanlagda saldot hos en bank inte överstiger ett fastställt tak – som nu är satt till 5 910 euro.

Ligger förmögenheten under detta belopp får banken inte ta ut särskilda dödsboavgifter för kontoadministrationen. Det gäller typiskt i situationer där:

• endast ett eller två enkla konton är involverade,
• det inte löper aktiva lån i samma bank,
• inga komplexa bolagsstrukturer eller kapitalandelar ingår i boet.

För minderåriga och små dödsbon under 5 910 euro bortfaller bankavgifterna för bohanteringen fullständigt.

Särskilt äldre med blygsamma medel och ett enda enkelt konto är nu skyddade av de nya reglerna.

När bankerna fortfarande får ta ut avgifter

Reformen tar inte bort alla bankers möjligheter att ta betalt. I mer komplicerade fall har de fortsatt rätt att ta ut dödsboavgifter – men inom tydligt definierade gränser.

Komplexa dödsbon med bostadslån eller företagskonton

Ärenden anses som komplexa när ytterligare kontrakt och förpliktelser är involverade. Det kan exempelvis vara:

• Löpande bostadslån tillhörande avliden,
• företagskonton eller konton kopplade till egen verksamhet,
• flera konton med olika produkttyper, såsom värdepappersdepåer, sparplaner och lån,
• större förmögenheter, där omfattande dokumentation och koordinering med arvingar och notarier är nödvändig.

I dessa fall argumenterar bankerna med ett väsentligt högre administrativt arbete – genomgång av dokument, kommunikation med flera arvingar och koordinering med notariat och eventuellt skattemyndigheter.

Taket: Hur höga får dödsboavgifterna nu vara?

Även där bankerna fortfarande har rätt att ta ut avgifter, sätter de nya reglerna en tydlig övre gräns. Avgifterna för hantering av dödsbokonton får endast utgöra en bråkdel av förmögenheten.

Det politiska budskapet är otvetydigt: Banker får inte längre betrakta efterlevande som en inkomstkälla i kristider, utan som kunder vars förtroende ska skyddas.

Hanteringen av ett dödsbos konton får framöver maximalt kosta 1 % av det förvaltade saldot – och det bara i komplicerade fall.

Ett kompletterande dekret fastställer dessutom ett absolut maxbelopp för Frankrike, som banker under inga omständigheter får överskrida. Höga engångsavgifter, som man tidigare sett exempel på, är därmed olagliga framöver.

Vad arvingar konkret bör vara uppmärksamma på

Ska man hantera ett dödsboärende i Frankrike, är det viktigt att känna till sina rättigheter och fråga banken direkt. Det är förnuftigt att förbereda sig inför mötet:

• Undersök saldot och kontotyperna tillhörande avliden,
• bedöm om förmögenheten ligger under eller över 5 910 euro,
• samla dokumentation gällande eventuella lån eller företagskonton,
• fråga från början om den exakta beräkningen av eventuella avgifter.

Tar en bank ut avgifter som inte kan motiveras, eller som tydligt överstiger ramen på 1 %, kan de efterlevande vända sig till konsumentorganisationer eller relevant tillsynsmyndighet.

Perspektiv för danskspråkiga länder

Även i Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz upplever efterlevande regelbundet frustration över avgifter i samband med en närståendes död – exempelvis för kontostängning, arvelegitimation eller omskrivning av depåer. Reglerna varierar från land till land och ibland från institut till institut, och ett så tydligt lagstadgat avgiftstak som i Frankrike finns ännu inte de flesta ställen.

Utvecklingen i Frankrike kan ändå sända en signal. Det politiska trycket för att skydda människor i särskilda livssituationer växer, och medvetenheten om rättvisa och transparenta bankavgifter ökar. Den som vill planera sin egen situation i förväg kan redan nu:

• upprätta en tydlig fullmakt till betrodda personer,
• hålla konto- och kontraktsstrukturer så överskådliga som möjligt,
• fråga sin bank om gällande regler för dödsboavgifter,
• kritiskt ifrågasätta orimliga engångsavgifter i förväg.

Tydliga regler skapar förtroende

Banker spelar en central roll när någon dör: De spärrar konton, granskar dokument, betalar ut medel och avvecklar eller för vidare kontrakt. Utan förtroende för rättvisa villkor kommer arvingar snabbt att inta en defensiv hållning och undvika kontakten – trots att de just då behöver hjälp.

Transparentatak som de i Frankrike kan dämpa konflikter. Efterlevande vet bättre vad de kan förvänta sig, och bankerna undviker ryktesskavor från historier om orimliga avgifter. Båda parter vinner när reglerna är tydliga och inte ger anledning till känslan av att bli lurad i sårbara ögonblick.

För medborgare i dansktalande länder är det en god idé att noggrant gå igenom sina egna konto- och avtalsvillkor. Ju tidigare man och ens närstående känner till sin situation, desto lättare är det att undvika konflikter när det oundvikliga inträffar.