Två populära brödsorter – men vilken är egentligen bäst för kroppen?

Många har sedan länge lämnat vitt bröd bakom sig, men står fortfarande tveksamma mellan surdegsbröd och fullkornsbröd. Båda räknas som de ”nyttigare” alternativen – ändå påverkar de kroppen på helt olika sätt. En nutritionist förklarar när den ena skivan är klokare än den andra.

Surdegsbröd: vad den långa jäsningen faktiskt gör med din kropp

Surdegsbröd uppstår genom en naturlig jäsningsprocess, där mjöl och vatten blandas och får arbeta. I degen är mjölksyrabakterier och jäst aktiva under många timmar i taget. Den till synes långsamma väntetiden förändrar faktiskt brödet markant.

Den långvariga fermenteringen bryter ner svårsmälta ämnen, förbättrar toleransen och sänker brödets effekt på blodsocker – utan att du behöver äta mindre.

Matsmältningen: därför trivs känsliga magar ofta med surdeg

Under fermenteringen arbetar mikroorganismerna på så kallade fytater – växtämnen som binder mineraler som järn, zink och magnesium. När dessa delvis bryts ner blir mineralerna mycket lättare för kroppen att ta upp.

Samtidigt förändras stärkelsestrukturen i brödet. En del av kolhydraterna förbrukas redan av mikroorganismerna under processen. Det gör degen inte bara mer aromatisk, utan i de flesta fall också lättare att smälta. Många människor som normalt upplever uppblåsthet eller tyngd i magen efter bröd mår betydligt bättre av surdegsbröd.

Blodsockret: därför stiger det långsammare efter en skiva surdeg

De syror som bildas under jäsningen bromsar upptagningen av socker i tarmen. Det innebär att blodsocker stiger jämnare och mer stabilt efter en måltid med surdegsbröd.