Undersökning visar: Frankrike är stolt över sitt kök

När fransmännen själva ska bestämma vilken rätt som bäst representerar deras land utomlands hamnar varken ostbrickan, crêpes eller stjärnkökens finlir i topp. En aktuell undersökning i samband med Guide Michelin 2026 avslöjar något förvånande: En jordnära, långsamt braiserad rätt från ugnen vinner med stor marginal – och den säger mycket om hur fransmännen uppfattar sitt eget kök.

Institutet Ipsos genomförde studien online bland 1 000 personer i åldern 18 till 75 år. Undersökningen ägde rum från slutet av februari till början av mars 2026. Syftet var att kartlägga hur stark kopplingen till det nationella köket fortfarande är i vardagen – och vilken rätt som lämpar sig bäst som kulinarisk ambassadör.

Resultatet är entydigt: 97 procent av de tillfrågade uttryckte en positiv inställning till det franska gastronomiska köket. Året innan låg denna siffra på 92 procent. Det nationella köket vinner alltså mark, även om färdigrätter, matleveranser och snabbmat för länge sedan blivit en del av vardagen.

Undersökningen visar dessutom att traditionella rätter långtifrån bara lever vidare i nostalgiska kokböcker.

Ungefär sju av tio tillfrågade äter minst en klassisk regional rätt varje vecka.
Knappt åtta av tio lagar mat hemma med recept från det franska köket.
Många använder receptportaler och matsidor – eller familjerecept som gått i arv.

Traditionen hamnar inte bara på restaurangbordet, utan regelbundet på det egna matbordet – och det över alla åldersgrupper.

Den klara vinnaren: en braiserad rätt med rödvin och massor av tålamod

Andra delen av undersökningen fokuserade på en konkret fråga: Vilken klassisk rätt representerar Frankrike bäst utomlands? Deltagarna skulle välja sin favorit bland kända rätter – den rätt som fungerar som en kulinarisk ambassadör, och som man kan föreställa sig på en parisisk bistro såväl som på en restaurang med franskt kök i New York, Tokyo eller Berlin.

Med stort avstånd ligger en braiserad rätt överst, som för länge sedan uppnått kultstatus även i Danmark och resten av världen: en långsamt tillagad gryta med oxkött från regionen Bourgogne, kokt i kraftigt rödvin med bacon, lök, rotfrukter och kryddörter.

46 procent av de tillfrågade betraktar denna rödvinsbraiserade rätt som den som bäst förkroppsligar Frankrike utomlands – och därmed som den klara kulinariska ambassadören.

Året innan hamnade samma klassiker redan på förstaplatsen, då med 39 procents uppslutning. Trenden pekar alltså fortsatt uppåt. Medan ostfondue, raclette, crêpes och fyllda grytor förblir regionala stjärnor, växer denna oxköttsgrytan symboliskt utöver sitt ursprung.

Därför övertygar just denna rätt så många

Framgången är inte slumpmässig. Rätten förenar flera föreställningar som många världen över förknippar med det franska köket:

Tålamod och hantverk: Den braiseras i timmar vid låg värme – helt i linje med bilden av långsam, omsorgsfull tillagning.
Rödvinet som huvudrollsinnehavare: Rödvinet spelar inte bara en roll i glaset, utan direkt i grytan.
Regional förankring: Bourgogne räknas som en av världens mest berömda vinregioner – rätten bär denna image med sig omedelbart.
Familjerätt framför lyxmeny: Den lämpar sig för stora sällskap, helger med familj och vänner, födelsedagar eller vinterkvällar.

Just denna kombination skapar dragningskraften: inte en elitär tallrik på en stjärnkrogsrestaurang, utan vardagsmat som ändå framstår som raffinerad.

Vad rankinglistan avslöjar om Frankrikes matkultur

Listan över de nämnda rätterna visar en tydlig riktning: kraftiga, mättande rätter dominerar, ofta från ugnen eller grytpannan, ofta med kött och riklig sås. Många är nära förbundna med en specifik region.

Typiska exempel är:

kraftiga grytor med vita bönor och korv från sydvästra Frankrike,
braiserade rätter med fjäderfä eller kalvkött i ljusa såser,
rätter med smält ost från Alperna,
potatisgratänger med ost från Savoie eller Jura.

Anmärkningsvärt: Omkring hälften av de tillfrågade anser sydvästra Frankrike vara landets ”gastronomiskt mest spännande” region. Här hittar man många kända gryträtter samt gås- och ankrecepter. Därefter följer regioner som Auvergne-Rhône-Alpes och Alsace med sina helt egna köktraditioner.

Medan vissa rätter förblir starkt knutna till sin hemregion, har rödvinsbraiseringen från Bourgogne lyckats göra steget till nationell symbol.

Denna utveckling visar hur en rätt kan överskrida sitt ursprung. Det som en gång var bondens gryträtt står idag på bistroer, vid landsutställningar, i matprogram och i kokböcker som själva definitionen av ”typiskt franskt kök”.

Frankrikes kök förblir vardag – trots matleveranser och snacks

Undersökningen återspeglar också en förändring i matlagningsvanor. Även om snabbrestauranger och matleveranser är en fast del av vardagen, vill många kombinera dem med något mer traditionellt. Klassiska rätter erbjuder precis det: de förenar njutning med en känsla av hem och trygghet.

I vardagen använder folk ofta en blandning av:

snabba rätter till vardags,
leveranspizza eller burgare som tillfällig genväg,
klassiska braiserade rätter eller stekar på helgen,
regionala specialiteter till tillfällen som familjefester eller högtider.

Den som på söndagen sätter på en stor gryta lagar inte bara mat för stunden. Många förknippar det med barndomsminnen, doften från morföräldrars kök eller ett visst familjeritual. Just denna känsla spelar klassikern från Bourgogne på.

Vad som ligger bakom trenden med långsam tillagning

Den tidsmässiga kontexten är också intressant. De senaste åren har långsamma tillagningsmeder upplevt en renässans: slow cooking, braisepannor och gjutjärnsgrytor. Recept på långsamt tillagade rätter hör till de mest eftersökta på många matsidor.

Det finns flera skäl till detta:

De lyckas relativt säkert när det finns tillräckligt med tid.
De kan förberedas i god tid, till exempel dagen innan.
Rester smakar ofta ännu bättre nästa dag.
De lämpar sig för större sällskap utan stress vid spisen.

Den som sätter sin version av klassikern från Bourgogne på bordet har inte bara tillagat en traditionell rätt – personen uppfyller också många moderna behov: minimal aktiv insats, stor effekt och ett starkt ”wow” när rätten serveras.

Vad trenden också betyder utanför Frankrike

Denna utveckling är intressant av två skäl. För det första visar den att klassiska landrätter trots globaliseringen fortfarande har sin berättigelse. För det andra förklarar den varför vissa franska rätter är särskilt populära internationellt.

På många menyblad på franska restauranger finns just denna rödvinsbraiserade rätt mycket framträdande. Den betraktas som ett säkert val för gäster som gärna vill smaka ”något typiskt” utan att ta chanser. Inget rått kött, inga inälvor, inga extrema smaker – däremot välbekanta komponenter som oxkött, rödvin och potatis eller pasta som tillbehör.

Den som vill utöka sin matlagsrepertoar kan börja med en förenklad version: gott braisekött, grönsaker, rödvin, herbes de Provence, lång tillaggningstid vid låg värme. Till detta potatismos eller baguette och ett glas rödvin – och plötsligt påminner det egna matbordet lite om en bistro i Lyon eller Dijon.

En långsamt tillagad oxköttgryta blir därmed inte bara i Frankrike, utan även i andra länders kök, till en symbol för njutning utan brådska.

För Frankrike skickar undersökningen en tydlig signal: Det nationella kökets image är stark, och den vilar inte enbart på dyra degustationsmenyer eller avantgardistiska kreationer. En tung gjutjärnsgryta med oxkött, vin och grönsaker berättar uppenbarligen minst lika övertygande vad landet kulinariskt sett vill stå för.