Färgspel på himlen, spänd forskaranda och nervösa amatörastronomer
Under marsnätterna kan Tyskland få uppleva ett ovanligt ljusspel på himlavalvet. Flera utbrott på solen skickar enorma plasmamoln mot jorden – och tajmingen kan den här gången visa sig vara anmärkningsvärt gynnsam.
Varför norrsken över Tyskland är möjligt just nu
Vanligtvis måste norrskensentusiaster resa långt norrut – till Norge eller Island – för att bevittna fenomenet. Nu är läget annorlunda. Solen är ovanligt aktiv och har kastat ut flera så kallade koronala massutskjutningar, CME:er, ut i rymden.
Dessa CME:er utgörs av gigantiska moln av plasma och magnetfält som färdas med hundratals kilometer per sekund. När de träffar jordens magnetfält börjar laddade partiklar strömma längs magnetfältslinjerna mot polarområdena – och där får de atomer i den övre atmosfären att lysa upp.
Flera plasmamoln och en snabb partikelström från solen överlappar varandra – resultatet kan bli ihållande geomagnetiska stormar som skjuter norrskenet betydligt längre söderut.
Den amerikanska vädermyndigheten NOAA räknar med geomagnetiska stormar av kategori G2, och periodvis G3, under perioden runt den 19 till 21 mars. På skalan från G1 (svag) till G5 (extrem) betraktas G2-stormar redan som ”måttliga” – norrsken kan i teorin synas ända ner till breddgrader som New York. Vid G3 kommer Tyskland på allvar in i bilden.
Russell-McPherron-effekten: Perfekt tajming vid dagjämningen
Solvinden ensam räcker inte för att säkert föra norrskenet ner över Mellaneuropa. Den avgörande hävstången är en fysisk effekt som bara verkar särskilt kraftfullt vid vissa tidpunkter på året: Russell-McPherron-effekten.
Runt dagjämningen – i mars och i september – är jordens axel vinklat mot solen på ett sätt som ställer jordens magnetfält gynnsamt i förhållande till solvindens magnetfält. Magnetfälten kan då lättare koppla samman med varandra – ett fenomen kallat magnetisk återkoppling. Det öppnar bokstavligen en dörr in i jordens magnetosfär för solvinden.
- Vid dagjämningen är dag och natt ungefär lika långa
- Solens och jordens magnetfält är särskilt välpositionerade i förhållande till varandra
- Fler partiklar tränger in i jordens magnetosfär
- Norrskenet uppträder oftare och kan nå längre söderut
Även relativt måttliga solvindar kan under dessa förhållanden utlösa betydligt starkare reaktioner i jordens magnetfält. Det ökar sannolikheten för att färgade bågar, diffusa slöjor eller vertikala ”gardiner” av ljus visar sig över norra och centrala Tyskland.
Osäker tidpunkt: När är det värt att titta upp?
Den stora frågan är om vågen av solplasma anländer medan det fortfarande är mörkt här hemma. Ankomsttiden för CME:er kan även med moderna modeller bara förutsägas med en osäkerhet på flera timmar.
NOAA väntade de första kraftigare effekterna av det aktuella händelseförloppet under de tidiga morgontimmarna den 19 mars. Andra tjänster, däribland brittiska Met Office, beräknar huvudfasen till att delvis ligga senare. Just denna osäkerhet spelar norrskensälskare i Europa i händerna: Stormen kan skapa aktivitet både under andra halvan av natten och under efterföljande natt.
Eftersom flera plasmamoln anländer i förlängningen av varandra kan den förhöjda geomagnetiska aktiviteten vara i 24 till 48 timmar eller mer – det ökar chansen för ett fönster under mörkertiden avsevärt.
För observatörer i Tyskland innebär det att inte bara en enskild natt är intressant, utan snarare flera kvällar runt den förutsagda tidsramen. Den som har möjlighet bör regelbundet kolla nordhorisonten efter solnedgången – och särskilt under timmarna runt midnatt.
Så här ser chanserna ut i norra, mellersta och södra Tyskland
Hur långt norrskenet räcker beror på stormens faktiska styrka och orienteringen av det interplanetära magnetfältet. Meteorologer och rymdväderexperter använder storheter som Kp-index för att beskriva graden av den geomagnetiska störningen.
| Region | Vid måttlig storm | Vid kraftig storm (G3) |
|---|---|---|
| Norr (Schleswig-Holstein, Niedersachsen, Mecklenburg-Vorpommern) | Goda chanser för synligt norrsken vid klar himmel | Mycket goda chanser, ibland även högt på himlen |
| Mitt (NRW, Hessen, Sachsen, Thüringen) | Korta framträdanden möjliga, oftast lågt över nordhorisonten | Markant bättre synlighet, även som bågar eller band |
| Söder (Bayern, Baden-Württemberg) | Endast vid särskilt gynnsam magnetfältsorientering | Med lite tur diffusa röda toner eller bågar vid nordhorisonten |
Moln kan effektivt förstöra även det bästa norrskenet. Den som på allvar hoppas på norrsken bör därför även hålla koll på den vanliga väderprognosen – och särskilt meddelandena om hög- och mellanhög molnighet.
Praktiska råd: Så här ökar du dina chanser att se norrsken
Med några enkla försiktighetsåtgärder stiger sannolikheten för att faktiskt uppleva fenomenet istället för att bara se andras foton i efterhand.
- Välj en mörk plats: Ta dig bort från staden och ut i lantliga omgivningar. Undvik gatlyktor och kraftigt upplysta industrianläggningar.
- Titta mot norr: I grunden gäller det att blicka norrut. Vid mycket kraftiga händelser kan ljusfältet dock täcka hälften av himlen.
- Var tålmodig: Norrsken blinkar inte konstant som ett neonskylta. De bästa faserna varar ofta bara några minuter.
- Håll kameran redo: Moderna smartphones med nattfunktion kan registrera svaga strukturer tidigare än blotta ögat.
- Klä dig varmt: Särskilt under klara, torra nätter faller temperaturen markant. Den som fryser ger upp för tidigt.
Många observatörer underskattar hur otydligt norrsken kan se ut till en början. Det börjar ofta som ett mjölkaktigt, svagt grönaktigt slöja som påminner mer om en avlägsen skymning än ett ljusspel. Först med tiden bildas bågar, strålar och pulserande gardiner.
Varför norrsken aldrig är garanterat
Trots lovande prognoser finns det alltid en kvarstående risk: Naturen rättar sig inte slaviskt efter modellberäkningar. Även kraftiga stormar kan förbli osynliga i Europa om det interplanetära magnetfältet är ogynnsamt orienterat. Fackfolk talar då om en ”nordlig riktad Bz”, där mindre energi överförs till jordens magnetfält.
Därtill kommer påverkan från så kallade substormar. I korta faser urladdas en del av den energi som lagrats i magnetfältet över några minuter. Just under dessa intervaller kan norrskenet plötsligt bli extremt ljust och strukturerat – och före och efter händer ofta inte så mycket.
Den som bara kort sticker ut näsan fångar ofta precis fel ögonblick. Längre observationsperioder ökar chanserna markant.
Tekniska störningar är också möjliga: Vid G2– till G3-stormar rapporterar elnätsoperatörer om förstärkta utjämningsströmmar, och navigationssystem kan kortvarigt arbeta mindre exakt. Sådana effekter förblir typiskt måttliga, men påminner om att norrsken är ett synligt tecken på en global energiöverföring i det jordbundna rymden.
Vad är det egentligen som lyser där ute?
Norrskenets färger uppstår när energirika partiklar från solvinden exciterar atomer och molekyler i den övre atmosfären. Dessa frigör den absorberade energin i form av ljus. Här spelar särskilt två beståndsdelar av luften en roll: syre och kväve.
- Grönt: uppstår primärt från syre på cirka 100 till 150 kilometers höjd och är den vanligast sedda färgen i Mellaneuropa.
- Rött: kommer från syre på större höjder (över cirka 200 kilometer) och framträder ofta som ett rött sken över det gröna.
- Violett och blått: beror primärt på kväve och uppträder typiskt längs ljusbandens nedre kanter.
I Tyskland upplever många observatörer svagt norrsken först som en suddig lysning. På foton – särskilt med lång slutartid – framträder de typiska gröna och röda tonerna långt tydligare. Den som är tveksam om huruvida en ljus fläck vid nordhorisonten verkligen är norrsken bör försöka ta en smartphonebild med längre exponering – kameran avslöjar ofta färger som ögat knappt kan uppfatta.
För många människor förblir sådana nätter oförglömliga. De påminner oss om att solen inte är en stilla kula, utan en dynamisk stjärna – vars nycker kan nå ända in i vår natthimmel. Och ibland till och med över Tyskland.
