I årtionden har läkare undrat över mystiska reaktioner vid blodtransfusioner – nu kastar en nyupptäckt blodgrupp ljus över gåtan.

Ett internationellt forskarlag har beskrivit en hittills okänd blodgrupp som kan vara avgörande för människor med sällsynta blodkonstellationer. Den nya gruppen bär namnet MAL och fyller ett hål som hematologer har arbetat med att fylla sedan 1970-talet. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Blood och betraktas som en milstolpe inom transfusionsmedicin.

Vad blodgrupper egentligen är

De flesta förknippar blodgrupper med A, B, AB och 0 – kanske även Rhesus positiv eller negativ. I verkligheten är systemet långt mer komplext. På ytan av de röda blodkropparna sitter otaliga molekyler, så kallade antigener. De fungerar som små namnbrickor för immunsystemet.

Dessa antigener kan vara proteiner, sockerkedjor eller blandformer som glykoproteiner. Kroppen använder dem för att skilja mellan det som hör till den själv och det som är främmande. När främmande antigener möter fel antikroppar sätts en immunreaktion igång som kan förstöra röda blodkroppar. Därför är rätt blodgrupp så avgörande vid en transfusion.

Blodgrupper bygger på kombinationer av hundratals antigener – det välkända ABO-systemet är bara toppen av isberget.

I vardagen talar läkare främst om ABO-systemet och Rhesus-systemet. De är de viktigaste i Europa eftersom de förekommer hos många människor och spelar en central roll vid transfusioner. Den som exempelvis har blodgrupp 0 negativ betraktas som donator för nästan alla mottagare, medan människor med AB positiv teoretiskt kan ta emot blod från alla ABO-grupper.

Mer än ABO: Över 300 blodgrupper i världen

Det existerar faktiskt långt fler blodgrupper än de flesta är medvetna om. Fackliga samfund erkänner idag över 300 officiella blodgruppssystem. Många är extremt sällsynta och förekommer främst i bestämda regioner eller etniska grupper.

Bland de mer kända sällsynta systemen hittar man YT, MNS, Bombay, Lewis, Duffy och Diego. I Europa har specialiserade laboratorier redan beskrivit omkring 250 sällsynta blodgrupper som beräknas beröra hundratusentals människor – ofta utan att de vet om det.

”Sällsynt” betyder ofta: färre än 4 drabbade per 1 000 människor
Frekvensen beror i hög grad på den geografiska regionen
Genetiska varianter avgör vilka antigener som sitter på blodcellerna
Många sällsynta blodgrupper upptäcks först vid transfusioner eller under graviditet

I Frankrike bär exempelvis oproportionerligt många människor med ursprung från Afrika söder om Sahara, de utomeuropeiska territorierna eller Indiska oceanen sällsynta blodgrupper. I Kina är Rhesus negativ mycket sällsynt, medan den förekommer hos omkring 15 procent av befolkningen i Europa. Blodgrupper är därför också en spegel av den genetiska mångfalden.

Den långa vägen till den nya blodgruppen MAL

Historien om det nu beskrivna MAL-systemet börjar år 1972. Då kom en gravid kvinna med ett allvarligt sjukt ofött barn till ett sjukhus. Fostrets röda blodkroppar attackerades massivt av moderns immunsystem – en klassisk bild av en allvarlig blodgruppsoförenlighet under graviditet.

Men de vanliga testerna för ABO och Rhesus gav ingen förklaring. Laboratoriläkare upptäckte påfallande reaktioner mot ett antigen som då bara var föga förstått och som bar beteckningen AnWj. Hos kvinnan och andra familjemedlemmar saknades detta AnWj-antigen fullständigt.

I många andra fall försvann AnWj till följd av vissa sjukdomar som blodcancer eller andra störningar i det blodbildande systemet. Hos denna familj pekade fynden dock på en ärftlig orsak. I åratal förblev det oklart vilket gen som låg bakom – och om det överhuvudtaget var frågan om ett självständigt blodgruppssystem.

Antigenet AnWj och genets MAL-roll

Nyare undersökningar visar att omkring 99 procent av världens befolkning bär antigenet AnWj på sina röda blodkroppar. Endast en mycket liten del saknar det. Hos vissa uppstår frånvaron till följd av sjukdom, hos andra på grund av en genetisk variant.

Forskarna använde moderna sekvensteknologier och analyserade målinriktat de delar av arvsanlagen som kodar för ytproteiner på röda blodkroppar. Här stötte de på iögonfallande förändringar i genen MAL. Hela avsnitt av arvsanlagen saknades ibland – så kallade deletioner.

Där MAL-genen är skadad försvinner AnWj-antigenet från ytan av de röda blodkropparna – och immunsystemet reagerar motsvarande känsligt.

MAL-genen innehåller byggnadsinstruktionen för ett membranprotein som förekommer i röda blodkroppar. Saknas detta protein kan AnWj heller inte påvisas på cellerna. Människor utan en funktionsduglig MAL-gen betraktas därför som AnWj-negativa.

Hur AnWj-negativ blev till den nya blodgruppen MAL

Den som inte bär AnWj kan bilda antikroppar mot detta antigen. Precis där uppstår en hög risk vid transfusion: Får en AnWj-negativ person blod som innehåller AnWj attackerar antikropparna de främmande blodcellerna. I värsta fall kan det leda till en livshotande transfusionschock.

Genom den genetiska kopplingen till MAL-genen uppfyllde AnWj-systemet nu alla kriterier för ett självständigt blodgruppssystem. Därför beskrev laget officiellt den nya blodgruppen som MAL. Beteckningen är direkt härledd från den involverade genen.

För de drabbade innebär det ett viktigt framsteg: Laboratorier kan framöver utveckla målinriktade tester för att identifiera bärare av denna konstellation. På det sättet kan man hitta lämpliga donatorer innan en transfusion eller en riskgraviditet eskalerar.

Vad den nya blodgruppen betyder i praktiken

För den dagliga bloddonationen ändras tills vidare inte mycket. De allra flesta människor har MAL-proteinet normalt på sina blodceller. Systemet blir främst relevant på specialkliniker och hos patienter med ovanliga reaktioner på blodkonserver.

Här kan framöver speciella genotypningstester användas. Dessa metoder avläser de relevanta genvarianterna och visar om en person exempelvis är MAL-negativ och därmed AnWj-negativ. Sådana människor kräver noggrant utvalda donatorer med en passande konstellation.

Med beskrivningen av MAL-systemet utvidgas transfusionsmedicinens verktygslåda – och därmed chansen att behandla även mycket sällsynta patienter säkert.

Varför så stor insats för en liten patientgrupp?

Man skulle kunna tänka att insatsen knappast kan löna sig när endast en bråkdel av mänskligheten är drabbad. I praktiken ser det annorlunda ut. Den som har en sällsynt blodgrupp stöter plötsligt på massiva problem vid allvarliga operationer, olyckor eller cancersjukdomar. Lämpliga blodkonserver kan ibland behöva sökas världen över.

Varje nybeskriven blodgrupp hjälper till att hitta dessa människor mer målinriktat och registrera dem i särskilda register. Blodbanker kan därefter frysa in passande konserver och hålla dem redo för nödsituationer. Samtidigt ökar kunskapen om system som MAL säkerheten vid högrisikgraviditeter.

Fackbegrepp kort förklarade

Antigen: Strukturellt kännetecken på celler eller virus som immunsystemet känner igen.
Antikropp: Proteiner i immunsystemet som binder specifikt till bestämda antigener.
Genotypning: Laboratoriemetod med vilken varianter i arvsanlagen bestäms.
Deletion: Förlust av ett DNA-avsnitt i en gen.
Transfusionsreaktion: Oförenlighet efter blodöverföring, utlöst av immunreaktioner.

Vad det betyder för blodgivare och patienter

För vanliga blodgivare är budskapet tydligt: Varje donation räknas. Ju bättre blodbanker är fyllda, desto enklare är det att hitta passande konserver även till sällsynta blodgrupper. Den som härstammar från en befolkningsgrupp med frekventa sällsynta konstellationer kan till och med bli livsavgörande för andra.

Patienter med påfallande transfusionsreaktioner, upprepade missfall eller komplicerade graviditeter får i allt högre grad omfattande blodgruppsanalyser på specialcentra. Det nya MAL-systemet ingår i denna diagnostik och hjälper till att avslöja risker som tidigare förblev dolda.

Upptäckten av MAL-systemet visar hur markant transfusionsmedicinen har förändrats under de senaste årtiondena. Där man tidigare bara skådat till A, B, AB och 0 arbetar laboratorier idag med högupplöst genetik. För de flesta förblir det osynligt – men för en liten, kritisk patientgrupp kan detta framsteg avgöra frågan om liv och död.