En branschledare förutspår appens död

Under åratal har vi knackat på färgglada ikoner, öppnat appar och tryckt på knappar. Men enligt Carl Pei, grundare av smartphonemärket Nothing och medgrundare av OnePlus, är dessa dagar räknade. Han är övertygad om att sättet vi använder smartphones på står inför ett fundamentalt skifte — drivet av artificiell intelligens.

„Appar är dödsdömda” — vad en insiders förutspår

På teknikfestivalen SXSW i USA levererade Carl Pei ett budskap utan filter: Vilket företag som helst som fortfarande satsar på en enskild app som kärnan i sin verksamhet kämpar mot klockan. Marknaden rör sig bort från skärmfyllande ikoner och mot intelligenta assistenter som agerar på användarens vägnar.

I stället för att klicka sig igenom menyer ska användarna framöver bara berätta vad de vill ha — resten sköter en AI i bakgrunden.

Pei målar upp denna bild av den nära framtiden: En användare formulerar ett mål — till exempel „Boka mig en flygning till Berlin, ankomst imorgon före kl. 18″ — och en AI-agent hanterar alla mellanliggande steg automatiskt. Flygsökning, jämförelse, bokning, kalenderbekräftelse och incheckning: Allt detta sker utan att man manuellt öppnar flera appar.

Varför artificiell intelligens spränger app-logiken

Den verkliga förändringen ligger inte i att AI ger svar, utan i att den kan agera självständigt. Moderna modeller är redan idag kapabla att:

Förstå instruktioner („Betala min elräkning för denna månad”)
Känna igen grafiska element som knappar och formulär
Utföra handlingar på en enhet — från klick till inmatning
Koppla samman tjänster med varandra, t.ex. kalender, mejl och bank

Det skapar ett helt nytt användarflöde: Smartphonen används mindre som en verktygslåda full av individuella appar och mer som en digital assistent som själv ser till vilket verktyg som behövs i bakgrunden.

Varför det inte räcker att bara „imitera användare”

Vissa företag försöker redan idag bygga AI-agenter som simulerar mänskliga handlingar — de klickar sig automatiserat igenom befintliga appar. Carl Pei betraktar detta tillvägagångssätt som en återvändsgränd. Han ser det som en övergångslösning, inte ett hållbart slutläge.

Framtiden ligger enligt hans mening inte i en AI som imiterar mänskliga svep- och knackrörelser, utan i gränssnitt designade direkt för maskiner.

I stället för att „lura” ett grafiskt gränssnitt bör tjänster erbjuda tekniska ingångar som AI-agenter kan använda direkt. Interaktionen förskjuts därmed från knappar och menyer till tydligt definierade funktioner i bakgrunden.

API:er som tjänsternas nya styrsystem

Pei riktar en tydlig uppmaning till utvecklare och startups: Den som vill bestå på lång sikt bör utforma sina tjänster så att AI-agenter kan nå dem utan omvägar. Två centrala begrepp spelar en nyckelroll:

API:er (programmeringsgränssnitt): De ger andra program eller agenter möjlighet att utföra specifika funktioner — t.ex. „överför 50 euro” eller „hämta aktuella orderdata”.
MPC-förbindelser (Multiparty Computation): En kryptografisk metod där flera parter gemensamt behandlar data utan att avslöja känslig information fullt ut — relevant t.ex. vid betalningstransaktioner eller känslig affärslogik.

Den som erbjuder sådana gränssnitt gör sina tjänster tillgängliga för AI-agenter utan att de ska behöva kämpa sig igenom grafiska ytor. För företag kan det öppna nya användargrupper — för användarna kan det radikalt förenkla hanteringen.

Vem förlorar, vem vinner när appar försvinner?

Konsekvenserna av ett sådant omslag skulle vara enorma. Här är några exempel på möjliga förändringar:

Apputveckling: I stället för fokus på design och UI: robusta gränssnitt, datasäkerhet och logik för AI-agenter.
Näthandel: Användarna berättar för AI:n vad de behöver — agenter väljer erbjudanden, jämför priser och beställer.
Reseplanering: Ett enda kommando ersätter jonglerandet mellan tåg-, flyg-, hotell- och taxiappar.
Bank och finans: Finansagenter administrerar konton, investerar pengar och betalar räkningar — styrda av regler och godkännanden.
Reklam: Marknadsföring förskjuts från banners i appar till „rekommendationer” inom AI-dialoger.

För klassiska appleverantörer innebär det: Rena „app-skal” med snyggt utseende men dåligt funktionsdjup kommer under massiv press. Den som däremot levererar data, processer och pålitliga tjänster kan bli ännu starkare i AI-eran — även utan en framträdande ikon på startskärmen.

Hur smartphoneanvändning konkret kan förändras

Det som idag låter som science fiction låter sig enkelt översättas till vardagsscenarier. Här är några tänkbara situationer:

I stället för att öppna fem appar säger någon: „Planera en frisörtid i närheten till lördag och lägg till den i min kalender.”
En förälder ber AI:n: „Organisera skolans inköpslista som en beställning, billigaste totalpris, leverans innan fredag.”
Räkningar landar i inkorgen, en agent känner igen dem, sorterar dem, betalar enligt fördefinierade regler och dokumenterar allt i en översikt.

För användarna kan det innebära långt mindre fingerknackande — däremot ökar beroendet av en central digital assistent som orkestrerar allt i bakgrunden.

Möjligheter och risker: Kontroll kontra bekvämlighet

Hur lockande perspektivet än är medför det några känsliga punkter. Den som ger AI-agenter direkt tillgång till konton, kalender och kommunikation lägger i praktiken känsliga data öppet. Rättigheter kan visserligen begränsas, men förtroendeförskottet är enormt.

Samtidigt uppstår en ny form av monopolrisk: Om få stora AI-plattformar slår igenom som standardassistenter kontrollerar de tillgången till många digitala tjänster. Företag hamnar då i ett beroende — liknande situationen med appbutiker och sökmotorer idag, bara med ännu starkare koncentration.

Vad användare och utvecklare redan nu bör lära sig

Även om appar inte försvinner imorgon pekar mycket på en gradvis förskjutning. Redan idag integrerar stora plattformar AI-funktioner som ersätter enskilda steg i appar — t.ex. automatiska mejlsvar, smarta sammanfattningar eller bokningsförslag.

För utvecklare är det värt att tänka annorlunda: Mindre energi på perfekt utseende, mer på tydliga funktioner, rena gränssnitt och transparenta dataregler. Den som från början planerar med AI-agenter som „kunder” behöver eftermontera långt mindre senare.

Användare blir tvungna att vänja sig vid att formulera uppgifter så precist som möjligt. I stället för „Jag öppnar bankappen” heter det kanske: „Visa mig alla uttag de senaste två veckorna över 50 euro och markera det ovanliga.” Förmågan att ge bra instruktioner blir en sorts digital grundkompetens.

Varför appen inte försvinner helt — men förlorar sin centrala roll

Även i ett system dominerat av AI-agenter kommer det knappast att gå helt utan appar. Många människor vill fortfarande medvetet styra vissa processer, övervaka dem visuellt eller helt enkelt hantera dem manuellt. Peis förutsägelse siktar mer mot appens roll som det primära användargränssnittet.

En hybridmodell är mer sannolik: Appar finns kvar, men förlorar sin dominans. De fungerar som „nödutgång” för manuell kontroll och som yta i särskilda fall. Det egentliga vardagsarbetet övertas av agenter som via API:er och säkra förbindelser opererar i bakgrunden. Precis dit, lyder budskapet från Carl Pei, bör företag och utvecklare röra sig nu — innan en bekväm app blir till en digital dinosaurie.